Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt att iakttaga. Boningtons, Constables och Turners inllytande hade knappast lämnat
några spår efter sig i deras egen omgifning, och som man vet var det i Frankrike de
- till och med den sistnämnde — förvärfvade sina mest entusiastiska anhängare. I
Frankrike motsvarade, som vi ha sett, den realistiska rörelsen fullständigt nationens sociala
och andliga utveckling. I England var detta reaktionsförsök rent konstladt. Del hade
ej framkallats omärkligt, utveckligsvis, genom klarsynta konstnärer, som mer eller mindre
skyggt eller mer eller mindre djärft hemödade sig att tillfredsställa en allmän önskan.
Det var ell spontant företag, tillkommet på grund af öfverenskommelse mellan vissa
personer, och som rörelsen ej spirat upp ur den samtida kulturen, hade den ej heller
någon varaktighet. Den var en isolerad företeelse. Den är emellertid intressant genom
de skapelser den framalstrat och den grupp af högt begåfvade män, som gåfvo den upphof.
Det är en af de lärorikaste episoderna i den samtida konstens historia.
Prerafaeliternas grupp var alltså ett litet sällskap af sju medlemmar, som antagit ett
gemensamt program och efter sin signatur tecknade de magiska bokstäfverna P. R. B.
(Pre-Raphaelite-Brother). Detta sätt att sammansluta sig i små grupper är äkta engelskt,
och det hade nyligen omkring den gamle visionären William Blake (1757—1827) funnits
etl brödraskap af denna art under namnet the poetic Brotherhood. Deras skönhetslära
formulerades med ytterlig energi af en inspirerad kritiker och historiker, John Ruskin,
som vigde sin beundransvärdt vältaliga penna till deras försvar, liksom han redan gjort
beträffande Turners verk. Denna skönhetslära bestod i att, hvad ämnet beträffade,
genomtränga det djupt och återge det i dess absoluta sanning utan att från iakttagelsen
undantaga en enda detalj af scenen, ty alla dess enskildheter böra ha sitt intresse och sin
betydelse. Hvad den egentliga tekniken beträffade, påyrkades alltså nödvändigheten af
ett enklare förfaringssätt, noggrann, till och med minutiös teckning, skarp analys af
ljusdunklets och koloritens effekter. Bruket att på hvarjehanda sätt preparera duken blef
strängt förbjudet, och färgen anbragtes så rent och dristigt som möjligt utan
undermålning. Metoden att sönderdela färgtonen, som de franska impressionisterna lärt sig
genom Chevreuils vetenskapliga upptäckter, användes alltså redan systematiskt af
pre-rafaeliterna. Med detta uttryck menar man ett återvändande till hvad man fordom kallade
de primitiva, d. v. s. till de gamla mästarne — icke före Rafael, utan, som en af de stora
prerafaeliterna själfva, Holman Hunl, har förklarat, före de konstnärer, som härmade
Rafael. Det rätta uttrycket skulle således, enligt hans åsikt, ha varit prerafaelitism. Den
förra formen antogs emellertid såsom bekvämare att uttala. Denna återgång till de
italienska fjorlonhundratals-naturalisterna hade redan, som vi sett, ägl rum i själfva
Davids ateljé. Vi skola återfinna samma strömning inom den tyska konsten hos
nazarenernas skola.
Af de sju perafaelitiska bröder, hvilka genomgingo sin utveckling under de korta år
gruppen som sådan existerade, blefvo endast Holman Hunt, Millais och Rossetti berömda.
De öfriga, bland hvilka man räknade Rossettis bror Michael-William, som för öfrigt ej var
konstnär, och Arthur Hughes, af hviken det finns några värdefulla taflor, voro endast
obetydliga statister afsedda att öka antalet.
Men utanför grundläggarnes krets hade prerafaelismen en fader eller åtminstone en
förment sådan. Det var i själfva verket Ford Madox Brown, som ofrivilligt förberedde
dess teorier. Denne konstnär föddes i Calais af engelska föräldrar den 16 april 1821;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
