- Project Runeberg -  Målarkonsten i nittonde århundradet /
222

(1913) [MARC] Author: Léonce Bénédite Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligheter, halfi eller mer
än lill hälften franska:
målarna Whistler oeh
La Farge och
skulptören Augustus
Saint-Gaudens, en nobel och
stor konstnär, med
hvilken vi ej ha att
sysselsätta oss här.
James Abbott
Whist-ler, som sedan kallade
sig James Mac Neill
Whistler, i det han
sköt in moderns namn
före fadersnamnet,
föddes i Lowell
(Massachusetts) den 11 juli
1834. Han härstam
made från en
sydstats-iämilj, och fadern,
major George Washington

Whisller, varen geniofficer, som varit med om järnvägsanläggningar i Amerika och Ryssland.
James Whistler Udbragte sin barndom i detta senare land ända till 1849, då hans far dog.
Först bestämd för den militära banan, inskrefs han vid Weslpoints kadettskola 1851, fick
sitt afsked där, kom 1854 som tecknare till flottans kartrilningsanstalt, men hans arbeten
refuserades med anledning af de ritningar han klottrade i marginalerna och som
förebådade hans snart förestående debut som ypperlig gravör. Då hans kallelse var
omisskännlig, skickades han till Paris 1855, kom in på Gleyres ateljé, men höll mest till i
Louvre och knöt där vänskap med Fantin-Latour, som snart utöfvade ett afgjordt inflytande
på hans lalang. Refuserad, liksom vännen, på Salongen 1859, lämnade han sin tafla
Vid pianot till den lilla utställning, som Bonvin anordnat i sin ateljé. Vid detta tillfälle
hlef han bekant med Courbet och arbetade sedan under hans påverkan och till och med
ibland vid hans sida till 18GB.

Del är tiden för hans första sjöstycken. Efter en period af resor fram och tillhaka
mellan Frankrike och England bosatte han sig nästan definitivt i London. Han slöt sig
där lill Rosselti, Millais och Albert Moore, och han är vid denna tid särskildt påverkad
af dem, som synes af de olika Symfonier i hvitt han utställde mellan 1862 och 1866. Den
Iwila flickan är den första. Den var 1863 med på De refuserades Salong, där den utgjorde
hufvudnumret och gjorde en oerhörd skandal-succés, som betryggade den unge
konstnärens rykte. Denna skändal öfverraskar oss i dag. Detta verk, som man påstod vara
af en spiritist, en visionär, är ju ett allvarligt stycke målning, där man för första gången
ser tillämpade de symfoniska färgsträfvandena, de utsökta färgklangsharmonier, som
utgöra ett af hans konsts sällsynta behag. Endast ansiktet är litet egendomligt med sina
exalterade ögon, sin sömngångaraktiga, förvirrade min å la Ofelia, lånad från den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:01:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blmalar/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free