Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det hvardagsverkliga lifvet, och efter några snart öfvergifna försök i historisk stil grep
han sig 1872 an med ett ämne ur lifvet: Gåsplockerskorna, som han utställde 1874 i Paris
och som tillhör Nationalgalleriet i Berlin. Men hans realistiska läggning drog honom till
Frankrike. Han kommer till Paris 1893 och beger sig genast lili Barbizon, där Millet
bodde, ensam kvar af den stora piejaden, men där de sunda traditionerna ännu tycktes
ligga i luften. Där fanns dessutom en hel talrik koloni af franska och utländska
konstnärer, däribland österrikarna Ribarz och Jettel, ungraren Munkacsy och hans kamrat L.
de Pal. Liebermann knöt bekantskap med Munkacsy, och det var genom honom han
mottog det första inflytandet af de franska naturalisterna, hvilket förklarar den tämligen
hjärta färgen i de första arbeten han utförde i denna riktning. Han slog sig ned några
år i Paris — mellan 1873 och 1878 — och lefde där midl upp i den kris, som den franska
Max Liebermann: Spinnerskor.
målarkonsten vid denna tid genomgick. Liebermann lämnade Frankrike djupt påverkad
af den dagliga beröringen med impressionismen och friluftskolans försök. Då och då
hade han gjort några utflykter till Holland, och han målade till och med där de
förnämsta taflor han utställde i Paris. Han erhöll där råd och andligt stöd af sin berömde
och store trosförvant Jozeph Israels, och hädanefter blef Holland hans andra
fädernesland. Det är där han hämtat nästan alla motiven till sina taflor. I början ha hans
målningar, liksom de första af hans mästare Israels, en viss sentimental anstrykning:
Änklingen (1873), Äldsta syster (1874), Mor och barn (1878), men hans uppfattning blir snart
mera objektiv, och han målar de små holländska fisklägenas befolkning antingen i
individuella typer, t. ex. Holländsk skoftickare, Flicka, som stoppar strumpor (1881), Flamländsk
knypplerska (1881), Föräldralösa holländska flickor (1881), Kvinnor, som laga nät (1888), Den
lilla vallflickan (1890), eller i vidlyftigare kompositioner, där han grupperar flera personer
och lägger större vikt vid den inre eller yttre miljön. T. ex. scener från fattighus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
