Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zigenare, skänkt af baron Henri de
Rothschild.
Staden Barcelona har också
fram-bragt dekoratören José Maria Sert,
som bor i Paris och där har utfört
stora dekorativa målningar i klassisk
och michelangelsk smak, som vittnar
om ett föga vanligt temperament;
målarna Barran, Gasas och
land-skapskonstnären Santiago Rusinol,
född 1861. Målare, kritiker och
teaterförfattare är denne en egendomlig
och till och med allenastående
företeelse inom den spanska
landskapsmålningen. Efter att ha rest i Italien,
Frankrike och Holland fann han sin
väg 1896, då han genomströfvade Andalusien; han målade där Granadas gamla
trädgårdar med sina klippta häckar, sina marmorfontäner, sina glorietas, sin »arquitectura
verde». Luxembourg-muséet äger två af hans tatlor i äkta lokalton.
Återstår nu att nämna som skildrare af det verkliga lifvel Pinazo Martinez, Carlos
Vasquez, Menender Pidal, Filhol y Granel, Checa, Ramon Pichot, Castelucho, Cardona
m. fl., som landskapsmålare Morera och Aureliano de Beruete (född i Madrid 1845), lika
berömd för sina lärda skrifter om de gamla mästarna som för sina utsikter öfver det
bistra Toledo.
Santiago Rusinol: Spansk trädgård.
III. DEN ITALIENSKA SKOLAN.
Italien har naturligtvis långt ifrån återtagit den plats det på konstens område intagit
i spetsen för alla nationer. En så lång och underbar blomstring måste efterföljas afen period
af utmattning eller åtminstone af sakta fart. Vidare varden kritiska belägenhet, hvari det
befann sig under de sextio första åren af århundradet, knappast ägnad att befordra
konstens återuppståndelse. Alla det italienska folkets ansträngningar äro riktade på ett
enda stort mål: att tillkämpa sig själfständighet och grunda nationens enhet. Det är
ytterligare en orsak, som fördröjde uppkomsten af en verklig nationell skola, och det är
att Italien öfversvämmades af otaliga kolonier af utländska målare. Det har alltid varit
den heliga mark, där alla skolor samlas för att komma i beröring med det förflutnas
ädlaste konstskapelser. Fransmän, tyskar, engelsmän och spanjorer ha slagit sig ned
där i sina egna konstanstalter och skickat sina unga artister dit. För ett folk med så
snabb uppfattning och assimilationsförmåga som denna verkligt konstnärliga ras har
följden blifvit en noggrann afpassning efter alla främmande inflytanden. Denna företeelse,
som yppar sig under hela den förra hälften af århundradet, är ännu märkbar i våra dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
