Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SKANDINAVISKA SKOLORNA.
I stort sedt återspegla rörelserna på konstens område i de skandinaviska länderna
under 1800-talet de hufvudströmningar inom de större och ur konstsynpunkt
lyckligare lottade länderna, hvilka vi i det föregående lärt känna. Men dessa strömningar,
som kommit från Italien och Frankrike, från Tyskland och England, hafva i Norden
träffat nationer af urgammal kullur. Vikingafärderna, handelsförbindelserna med
Medel-hafsländerna, uppgåendet i den romersk-katolska kyrkan, anslutningen till Luthers
reformation och slutligen deltagandet i stora och långvariga krig på utomskandinavisk mark
under den nyare tiden — allt detta skapade gång efter annan nya vägar och anledningar
till förbindelser af mångfaldig art med de stora kulturländerna, och hvarje betydelsefull
europeisk konströrelse ända från den kristna periodens begynnelse har haft sina utlöpare
inom de båda nordiska staterna, Danmark—Norge och Sverige—Finland. Den utifrån
kommande konsten omplanterades i nordisk jordmån af invandrade konstnärer, som därmed
inledde en inhemsk tradition och väckte de slumrande anlagen hos de hyperboreiska ländernas
egna barn. Den återstod som finnes kvar af gamla kyrkor i städerna och på landet och af
deras prydnadsföremål vittnar om en förfluten lids konstodling, som blef af nationellt
genomgripande betydelse, om den också blott i undantagsfall skapade uttryck för den egna
nationaliteten. Liksom fromheten väckte den kyrkliga konsten till lif, gaf pieteten upphof
till den världsliga. Bostäderna stodo som vittnesbörd om fädernas lif och seder, uppförda
af fasta och gedigna material, som trotsade århundraden, med bilderna af de framfarna
generationernas män och kvinnor på sina väggar. Ända fram til 1 slulet af 1700-talet var
den nordiska målarkonsten öfvervägande porträttkonst, utom då den ställde sig rent
dekorativa uppgifter, som äfven i stor utsträckning gällde hemmen (väggdekorationer, plafonder,
dörröfverstycken o. d.).
Om impulserna först kommit utifrån, hafva de skandinaviska länderna längre fram
kunnat betala denna skuld, då många af dess mest framstående konstnärer funnit
förhållandena i hemlandet för små och lämnat dem bakom sig för att söka en verksamhet
under gynnsammare förhållanden inom någon af konstlifvets brännpunkter och där nått
en berömmelse, som vittnat om att dessa aflägsna länder, hvilka vanligtvis i Europa
omtalas under kollektivbegreppet Skandinavien, tillhöra dem som skapa de mellanfolkliga
konstvärdena.
Huru berättigad än en generalisering ur många synpunkter må vara, då den
skandinaviska kulturutvecklingen går ur en gemensam rot och företer många drag af
bestående stamfrändskap, ger dock ett närmare betraktande af hithörande förhållanden
vid handen att utvecklingslinjerna i de särskilda länderna hafva öfverraskande få direkta
beröringspunkter och att hvarl och ett af dem på sitt sält och efter sina förhållanden trädt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
