Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filiströsa åskådningen inom den
danska konsten på 1860-talet, och
man såg i Bloch den danska
konstens framtidshopp, mannen
som skulle göra’t. Det hlef han
nu icke. Han hade intelligens
nog, och hans förmåga alt i klar
och fasi komposition åskådliggöra
en situation så att den gör ett djupt
intryck var ovanlig och
imponerande. Han hade också stora
kunskaper och stor skicklighet i
konstens teknik. Men han hade
icke motsvarande kultur i sin
konstnärliga känsla. Han gick i
sin slräfvan efter illusionistiska
verkningar miste om de finare
måleriska värdena och gjorde
alltför mycket väsen af
motsättningarna mellan ljus och mörker.
Sina bästa egenskaper lade han
på senare tid i dagen i utmärkta
porträttmålningar, i känsliga
land-Carl Bloch: Kristian II i Sønderborgs fängelse. (Köpenhamns Museum.) skapsmalllingar OCh i etsilillgar af
hög valör.
Ännu under 60- och 70-talen lefde en stor del af den danska konsten fortfarande på
den David-Eckersbergska traditionen. Visserligen hade rika ämnesskatter, det danska
folk-lifvet och det danska landskapet, blifvit upptäckta och fått en mot deras värde för danska
sinnen svarande konstnärlig tolkning, men de hade icke medfört någon förnyelse af det
konstnärliga sättet att se naturen. Och de insatser af utländskt inflytande, som vi nyss
omtalat, voro af så periferisk art, att de i den danska konstutvecklingen i stort sedt
blefvo betydelselösa.
Ändtligen kom med en ny generation islossningen och vårbrytningen. Den
framkallades af många orsaker men kom till utbrott närmast genom den förnyade kontakten
med fransk konst. Den äldste af de danska parisarna var Otto Bache (f. 1839), en af
Marstrands elever, som på 60-talet studerade i Paris och där förvärfvade en bred och
kraftig teknik, som var ett stort steg framom den dåtida danska genomsnittsnivån. Han blef
en förträfflig framställare af husdjuren — hästar, nötkreatur och hundar i genreartade
situationer och merendels i relation till deras mänskliga herrar. Men han blef också en
porträttmålare, i stånd att gifva en liffull karaktäristik.
Det breda och ljusdruckna franska målningssättet infördes i den danska
landskapsmålningen af Gotfred Christensen (f. 1845), och därmed var den gamla lina
landskaps-skolans roll utspelad. Christensens konst har bländande egenskaper i sin rika utveckling af
atmosfärisk prakt och glans, men som kännande konstnärspersonlighet når han ej högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
