Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I tie tusen hästars midt
Och tacka grefven för sin ridt.
Ett spratt rätt elakt de mig spelte
När de mig snörde fast på rygg
På hästen, som var vild och skygg,
Men jag qvittens åt alla delte;
Ty tiden jemnar allt ändå
Och om man bara passar på
Man ingen mensklig makt skall finna
Den hämden ej till slut kan hinna,
Ifall man ej förlåtit då,
Men passar hugg och vet att vänta
Samt har en orätt att förränta.
U.
»Vi foro af, min häst och jag,
På vindens vingar oförtrutet
Och fingo bruten bygd på slutet
Bakom oss innan ljusan dag;
Vi jagade åstad förfärligt,
Som meteorer närapå
En vinternatt på himmel blå
Der breda norrsken gnistra härligt.
Der var en slätt, en naken ängd,
Långt bort af svarta moar stängd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
