- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
31

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Treenighetsläran och Skriften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skärskådning af de latinska vara tillräcklig att stadga
omdömet.
De båda äldsta latinska codices, som vetenskapen
känner, äro de så kallade »codex amiatinus» och »codex
fuldensis». Den förra, som förvaras i biblioteket i
Florens, år fulländad år 541 af abboten Servandus; den
senare, som tillhört abbotstiftsbiblioteket i Fulda, är
från samma århundrade. Ingendera känner i 1 Joh. 5: 7-8
andra vittnen än »anden, vattnet och blodet». Så är ock
förhållandet med mer ån 50 andra latinska codices, bland
hvilka den genom textforskaren Griesbach bekanta
harleyanska codex från sjunde århundradet; en handskrift,
som tros hafva tillhört Alcuin, från samma tid, och Karl
den skalliges bibel från nionde århundradet.
Den äldsta handskrift, som innehåller det omtvistade
stället, är en latinsk, som förvarats i Toledo i Spanien
(»codex toletanus»). Hon är från sjunde eller åttonde
århundradet. Sedan lateranska mötet, år 1215, officiellt
godkänt det genom att åberopa det i sina protokoll, finner
man det instucket i en mängd latinska handskrifter, tills
det slutligen fick påflig sanktion genom den sixtinska
bibelupplagan år 1590 och den clementinska år 1592,
hvilka upplagor äro behäftade med många både uppsåtliga
och ouppsåtliga oriktigheter.
Men i afseende på flertalet af de äldre latinska
codices, där det oäkta stället finnes, är följande att märka.
Antingen äga de det blott i brädden, ditskrifvet af en
senare hand, eller inne i själfva texten, men då har
skrapknifven användts för att skaffa det plats. Ytterligare
bör märkas, att det uti olika handskrifter är återgifvet på
så mångfaldigt olika sätt, att man nästan måste förvånas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free