- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
47

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Treenighetsläran och Skriften. (Fortsättning.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under sökandet efter omedelbara intyg för
treenighetsläran har man från nya testamentet, som därtill
nekat sin tjänst vändt sig till gamla testamentet, i
förhoppning att på dess vidsträckta fält finna hvad man
eftertrådde.

samt fördenskuli bör tillbedjas såsom de. Före Athanasij tid
var kristna kyrkan i allmänhet obekant med denn dogm, livil-
kot ej är underligt, då hvarken evangelisternas eller apostlar-
nu skrifter eller den muntliga traditionen hade något att för-
kunna härom. Det stora antalet af kristna föreställde sig dit-
intills den helige anden som en i människans inre till helgelse
verkande gudomlig kraft, lika personlig eller opersonlig som
Guds kärlek och öfuiga egenskaper och företeelsesätt. Själfve
den kristne Cicero, såsom kyrkofadern Lactantius blitvit kallad,
hade ingen annan uppfattning af den helige anden än just den.
1 hans arbete #Institutiones divinae’ - den första kristna dog-
matik, som blifvit skrifven i västerlandet - förekömmer icke
ens ordet treenighet eller trefaldighet Han talar där blott om
två personer i gudomen. #Fadern och sonen>, säger han på
ett ställe, #äro en enda Gud, ty både är hvardera likasom de
två och de två likasom en. Enär den enes förstånd och vilja
är i den andre eller snarare en i bägge, så kan med rätta den
ene Gud kallas den tvåfaldige.’ - Däremot fanns det ganska
tidigt inom den kristna kyrkan enskilda personer, som under
bemödandet att förlika kristendomen med sin på platonska
filosofemer grundade världsåskådning personifierade den helige
anden och gåfvo honom plats i den kristliga triad, som de efter
platenakt mönster uppställde. En bland de första, som, efter
hvad man känner, beträdde denna väg, var Justinus martyr
(död 167), förut platonsk filosof. Han tänkte sig den helige
ande som ett skapadt, med änglarna besläktadt väsen. OH-
genes personifierade honom äfven och - honom, såsom sista
momentet i den gudomliga triaden, en öfrer änglavärlden upp-
höjd plats men var långt ifrån att tänka honom såsom Gud
i absolut mening. För sådan erkände han icke heller sonen.
#Likasom Guds son och den helige anden äro ojämförligt upp-
höjda öfver allt annat, äfven öfver andevärldens högsta gra-
der; lika mycket eller än mer är fadern *pphöjd öfver sonen
själfi; yttrsr i sina kommentarer till Johannes denne den mest
bibelkunnige, mest beundrade af alla kyrkliga skriftställare.
För öfrigt är bland grekiska kyrkofäder Theophilns Antiochenus,
bland latinska Tertullianus den förste, som i kristna dogmati-
ken infört det frän hedniska filosofien lånade ordet troheten
eller trefaldigheten (på grekiska: trias; på latin: trmnitas). De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free