Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Messiasidéen hos judarna före och vid Jesu tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varder en furste af den legitima, från Bethlehem i Juda
härstammande davidiska konungafamiljen; han skall samla
folket omkring sig, besegra alla dess fiender och grunda
en världsmonarki, i hvars tid spiran skall föras af
rättvisan och mildheten samt hedningarna med Israel förena
sig i att tillbedja Jahvehs namn.
Detta hopp alstrades naturenligt af det jämmerfulla
tillstånd, i hvilket Israel var nedsjunket, och den dock
alltid lefvande tanken, att Abrahams säd är Guds
förbundsfolk, på hvilket han ej skall vredgas till evig tid
utan slutligen uppfylla sina löften, när det ångrat och
bättrat sig.
Profeterna uttalade sig icke med bestämdhet om
tidpunkten för den väntade segerfurstens ankomst, ej heller
om det namn, som han skulle bära. Benämningen »den
salvade» eller »den smorde» (på hebreiska språket Messias,
på grekiska Kristus, valdes fördenskull
en senare tid till att företrädesvis beteckna honom, den
bidade, som i sin person skulle förena konungens,
öfversteprästens och profetens ämbeten.
Ur denna föreställning, hvars kärna var den politiska
frälsningen, och som därför kan kallas den politiska
messiasidéen, utvecklade sig hvad vi vilja benämna den
transscendenta, hvilken var profeternas tidsålder
främmande och först låter spåra sig i den efter Antiokus
Epifanes’ regering omkring år 160 författade bok, som under
Daniels namn erhållit en plats bland gamla testamentets
skrifter. Genom den långvariga bekantskapen med
persernas odling och religion, hvars sedliga grundtankar och
jämförelsevis rena former voro lika ägnade att anslå de
tänkande bland främlingarna, som dess demonlära att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
