- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
61

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Messiasidéen hos judarna före och vid Jesu tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Moses, i de underverk, som han genom denne förrättade,
och i det nära umgänge, hvarmed han benådade honom,
funno de ett intyg, att Gud skulle kunna uträtta än högre
ting genom en blott människa. Men utan tvilvel kände
de dock behovet af en vidare utveckling af messiasidéen,
hvarigenom de ovissa linier, i hvilka dess rika innehåll
sökte gestalta sig, erhölle större klarhet och bestämdhet.
De forskade för detta ändamål oförtrutet i profeternas
skrifter; de tydde och förklarade dem med tillhjälp af
en fantasirik, äkta österländsk exeges, som snarare
aflägsnade dem ifrån än närmade dem målet; tills de
slutligen, under den allt starkare beröringen med grekernas
kultur, vunno en utvidgad idékrets, genom hvilken målet
vanns. Messiasidéen inträdde i sitt tredje utvecklingsskede,
i hvilket hon fick sin fullt transscendenta form.

I sitt arbete «Die Philonischo Philosophie» yttrar d:r
M. Wolf om den helleniska bildningens inflytande på judarna:
«Såsom de alltid ganska hastigt låtit fatta sig af en mäktig
andeströmning så se vi dat äfven här. Redan tidigt visa sig
spår hos dem af det omgestaltade idélivet: först, om än svagt,
i den så kallade septunginta («de sjuttio uttolkares» grekiska
öfversättning af gamla testamentet), tydligare i de till vår tid
bevarade fragmenten af filosofen Aristobulus, hos hvilken vi
äfven finna det för alexandrinerna egendomliga allegoriska
förklaringssättet af den heliga skrift redan tämligen utbildadt.
Vidare skåda vi denna omgestaltning i Aristeas’ bok, i
dramatikern Ezekiels dikter, i sibyllinerna och många andra
litterära alster af de alexandrinska judarna, men framför allt i
Vishetens bok. I den se vi icke blott enskilda platonska och
pythagoreiska lärosatser ta med bibliska språk;
utan älven det hela ger sig tillkänna som en äkta produkt af
den alexandrinske (helleniserade judiske) anden.»
- Förnämsta uppenbarelsen af denne ande är den bekante filosofen Philon,
hvars system dan här citerade författaren har frsmställt och
belyst.

I själfva verket var det grekiska inflytandet på
judendomen älven i moderlandet Palestina så starkt, att det en tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free