Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Messiasidéen hos judarna före och vid Jesu tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befriaren. Han lefver och har från skapelsens början
lefvat ett själfmedvetet lif i Guds sköte, såsom han ock
var förutbestämd i den allsmäktiges världsplan. Men
den höga mission, till hvilken han framför alla andra
människor blifvit utsedd, förutsätter - så tänkte man
vidare hos honom motsvarande personliga egenskaper
och en motsvarande plats i idéernas system. I förra
hänseendet, d. v. s. på frågan, hvarför just han är den
utvalde, svarade man med författaren till Henochs bok:
»Han är mäktig i all rättfärdighetens hemligheter,
och vishetens ande bor i honom och deras ande, som
gifva insikt, och lärans och kraftens ande och deras
ande, som afsomnade äro i rättfärdighet.» Han är i
få ord, hvad Moses, »den förste förlossaren», såsom han
af rabbinerna kallas - icke var: han är fullkomligt
syndfri och rättfärdig. En sådan själ måste ju finnas,
ty Guds skapande tanke, då han tänkte människan, var
en fullkomlighetens tanke och måste i skapelsen hafva
sin fullkomliga afbild. härigenom var ock frågan om
hans plats i idéernas system, den intelligibla världen,
gifven. Han är förstlingen af sitt släkte, och som hans
släkte är skapelsens krona och ändamål, så är han den
förste af allt skapadt. Och då å ena sidan idéernas
högre eller lägre plats i systemet - d. v. s. väsendenas
i den intelligibla världen större eller mindre
fullkomlighet tänktes såsom bestämd af den ordningsföljd,
hvilken de framgingo ur den skapade viljan; samt å
andra sidan skapelsen tänktes, efter skildringen i Genesis,
Denna tanke ligger till grund för emanationsläran,
hvilken spelat en så stor roll hos nyplatonikerna, gnostikerna och
äfven i den kristna teologien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
