- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
124

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Nya Testamentets lära om Kristus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är af honom». Äfven ortodoxa kommentatorer, som göra
anspråk på oväld och vetenskaplighet, erkänna, att det
omtvistade ordet »denne» med största sannolikhet
hänföres till Gud och ej till Kristus.*
Joh. 10: 30: »Jag och fadern äro ett». Dessa
Jesu ord betraktas som grundpelaren för den kyrkliga
Kristusläran, hvilket bäst visar, huru svag hon är, ty
endast en i hög mån godtyeklig utläggning kan bruka dem
för detta ändamål. Gent emot Noetus, Svedenborg** och
andra, som antagit, att skillnaden mellan fadern och sonen
icke är en skillnad till person utan blott till företeelsesätt,
påstå de ortodoxa själfva, och det med rätta, att den enhet,

* Så yttrar d:r J. E. Huther i sin »Kritiseb-exegetisches
Handbuch tiber die drei Briefe des Johannes» (1855) om detta
ställe: Att ordet »denne» har afseende på Gud, därför talar
uttrycket 6 ci?-»~hvo; ~lm; (den verklige Gud); ty å ena sidan är
det naturligare att härunder förstå samma subjekt, som redan
förut blifvit kallad 6 ciXijthvo~ (den verklige), och å andra sidan
äro fadern och sonen, Gud och Jesus Kristus, hela brefvet
igenom så bestämdt åtskilda, att det vore besynnerligt, om vid
slutet af detsamma, sedan strax förut de bägge subjekten
ånyo blifvit åtskilda, Kristus utan vidare skulle betecknas
såsom 6 i~hJt»~4 ~iJm;, helst denna beteckning i de johanneiska
skrifterna aldrig tillägges sonen. Därtill kommer, att sedan
Johannes framhållit, att den kristnes egendomliga lefuadsbe-
stämning, hvaraf han i Guds son blir delaktig, består uti »~vC<I
tv TtO cJ-féhvto (att vara i den verklige); så kunde ifrågavarande
sats först då erhålla sin rätta betydelse, när det däruti blifvit
sagdt, hvem denne &)~rA+nr~ är, nämligen 6 ~T~)Ivr~ 4)»rj~ -~»~
~w-,j aiwvto; (den verklige Gud och evigt lif).
** ilvad angår svedenborgska dogmatikens lära i denna
fråga, anföra vi ur » Cateches för den Nya Christna försam-
lingen, kallad Nya Jerusalems församling, af C. lii. Beurling»,
sid. 32, följande: » herren Jesus Cbristus är således själf Fader,
själf Son, själf Helig Ande, i sin enda odelbara gudomliga
person . . . Det finnes således icke mer än En Gud i En person,
som är Herren Gud Frälsaren Jesus Cbristus, som är bimmelens
och jordens ende sanne Herre och Gud».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free