- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
200

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vår uppgift kan ej vara att ingå i en grundlig
granskning af de skriftställen, dem förf. citerar till stöd för sina
åsikter. Vi vilja blott i största korthet betrakta förf:s allmänna
ståndpunkt och sedan på ett par ställen visa, huru svag exeget
förf. är, samt slutligen framhålla några ännu ej anfallna
bibelställen såsom positiva bevis för vår Frälsares gudom.

Förf:s ståndpunkt är nästan uteslutande negativ och i
samma mån — ingen. Redan detta ger åt hans arbete ett bra
ringa värde, ty att negera är icke någon särdeles konst:
skeptici i alla tider förstodo den väl; men man känner illa
människoanden och dess behof, om man tror, att den kan lefva af intet.
Ett synes dock förf. vilja framhålla såsom positivt resultat
af sina undersökningar, nämligen att »människan Kristus är i
nya testamentet organet, genom hvilket Gud upprättar sitt rike
bland människorna. Han är det fullkomliga organet, emedan
han är syndfri och i allt underordnar sin vilja under Faderns;
han är syndfri, emedan han är idealmänniskan, skapelsens
förstfödde, den i Guds världsplan till sina bröders frälsning
förutbestämde». Detta resultat baserar sig på en tämligen
underlig behandling af några ställen i den heliga skrift, som
bestämdt uttala Kristi gudom, men, man märker det gång
efter annan, hufvudsakligast därpå, att »denna lära är
tillfredsställande för tanken och hjärtat». Att hjärtats behof därmed
ej fyllas, är likväl själfklart. Trösta ett öfver synden bedröfvadt
samvete med den försäkran, att en helig och syndfri människa
frälsat oss från synden och återställt den ursprungliga harmonien
mellan människa och Gud och att vi i vår vandel blott behöfva
se upp till detta mönster för att blifva kvitt vår ofullkomlighet
— vi bedja förf. och med honom lika tänkande göra ett rätt
allvarligt försök härmed på sig själfva, förutsatt att de hafva
ögonen åtminstone något öppna för naturens fördärf · och vi
kunna på goda grunder försäkra, att försöket skall misslyckas!

Men, säger man, om blott läran blir förnuftig och
motsägelselös, så må hjärtat finna sig vid hvad resultat som helst.
Känsla af ofullkomlighet och brist är någonting sjukligt, någonting,
som med klara förståndsbevis bör och kan häfvas.
Invändningen är falsk, ty hufvud och hjärta hänga närmare ihop än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free