- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
207

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För att bortresonera läran om Kristi gudom, vidrör förf.
äfven hans underbara aflelse, mot hvilken han synes vilja
protestera först på den grund, att Markus och Johannes därom
ingenting nämna. Är det då icke nog att tvenne samtida,
Matteus och Lukas, på det bestämdaste och tydligaste omtala
denna tilldragelse? Men förf. söker vidare komma ifrån det
obegripliga i berättelsen om Jesu aflelse genom att antyda,
hurusom hos flera folkslag förefunnos Sagor om underbar
aflelse genom gudars åtgärd utan mans tillhjälp. Evangelisterna
Matteus’ och Lukas’ enkla historiska berättelser jämföras således
med eller förvandlas till myter. Hvad skall man säga
om en dylik »samvetsgrannhet»? Är detta väl att ställa sig
på bibelns ståndpunkt och framställa dess mening? Återigen
ett vittnesbörd, huru litet bibeln gäller för förf., så fort den
kommer i strid med hans rationalistiska förutsättningar.

Förf. frågar, hvarifrån de ortodoxa fått sin lära, att Kristus
uppstod af egen kraft. Han känner då sålunda icke till de
bekanta språken af Kristus själf i Joh. 2: 19, 21: »Svarade Jesus
och sade till dem: slår detta templet neder och i tre dagar vill
jag det upprätta. Men han sade om sin »kropps tempel»,
samt Joh. 10: 18: »Jag har makt att låta mitt lif och jag har
makt att taga det igen». Detta är att väl starkt blotta sin
okunnighet i nya testamentet, hvars mening förf. ju vill
framställa.

Rörande läran om Kristi gudom hafva vi, likasom förut i
afseende på treenigheten, att förebrå förf. hans tystnad öfver
så många af de bibelställen hvilka af kyrkan sedan århundraden
blifvit anförda såsom hufvudgrunder för hennes tro på
Kristus såsom sann Gud. Hvarföre har förf. icke anfört dem?
De finnas ju uppräknade i våra minsta teologiska läroböcker.
[1]
Likasom i fråga om treenighetsläran, kunna vi icke tyda förf:s
förfaringssätt annorlunda än som ett tyst medgifvande, att
dessa språk omöjligen låta förena sig med förf:s drömmerier om


[1] Vi få i förbigående anmärka, att i den upplaga (den
fjärde) af Norbecks lärobok i teologien, som vi för ögonblicket
hafva till hands, är förteckningen öfver de bibelspråk, som bevisa
vår Frälsares gudom, belastad med flera vilseledande tryckfel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free