- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
209

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som i himmelen och på jorden äro». (## ##### Kol. 1: 16-17.)
En människa kan icke skapa ett sandkorn, huru då all ting?

Vi veta vidare, huru strängt bibeln förbjuder afguderi,
tillbedjan af något annat än den sanne Guden. Och dock läsa
vi, huru Stefanus i dödsstunden tillbad Herren Kristus (Ap. G.
7: 59), och hvad ännu mera är, vi läsa huru de första kristna
allmänt åkallade Kristi namn. Paulus hälsar (1 Kor. 1: 2) till
den »Guds församling, som är i Korinth, de helgade genom
Kristus Jesus, kallade heliga, samt med alla dem, som åkalla
(##############) vår Herres Jesu Kristi namn». Huru förf., då
nya testamentet innehåller sådana bestämda vittnesbörd, kan
(sid. 131) alldeles neka, att de första kristna tillbådo Herren
Kristus, är hardt nära obegripligt. Står den på bibelns
ståndpunkt, som nekar bibelns klaraste utsagor?[1]

Stället i Joh. 20: 28, där Thomas säger till Frälsaren:
»Min herre och min Gud», förvrides af förf. på samma sätt,
men intet blir bevisande. Det kan ju omöjligen vara ett blott
utrop af häpnad, då det uttryckligen heter, att Thomas svarade




[1] Att vid undersökningen af ett ämne af så helig och
allvarsam natur, som »Bibelns lära om Kristus», inblanda grin
och begabberi, såsom förf. gör, är ovärdigt. Den som äger att
anföra verkliga skäl och bevis för sina satser, behöfver ej taga
sin tillflykt till dylika vapen. Deras användande bevisar tvärtom
medvetande om svagheten och otillräckligheten af de förra. De
smädelser, hvarmed förf. öfverhopar »ortodoxerna», därföre att
de tro på den för förf. så förhatliga läran om Kristi gudom,
träffa för öfrigt ej allena, såsom förf. vill låta påskina, präster
och teologer i den närvarande tiden, utan lika mycket alla
föregående tiders kristna, som bekänt sig till samma tro, blodsvittnena
i kristendomens första århundraden, alla de mest lysande
stjärnorna på kristna kyrkans himmel, Augustinus och Chirysostomus,
Luther och Melanchton, Gustaf Wasa och Gustaf II
Adolf -- alla äro de hemfallna under dessa smädelser.

Den aktning hvarje människa är skyldig visa för andra
människors redliga och uppriktiga öfvertygelse, den skonsamhet
man bör ådagalägga mot hvad andra anse heligt och
dyrbart af sådant finner man i förf:s bok intet spår. Motsatsen,
hånet och bespottelsen öfver det för tusentals hjärtan
heligaste på jorden, förekommer däremot ofta. Huruvida ett
sådant förfaringssätt kan kallas ädelt, lämna vi åt förf. själf
att afgöra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free