- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
237

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1 - II. Den exegetiska delen af Väktarens artikel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djurdyrkan och fetischism rättfärdigas således af samma princip,
på hvilken den kyrkliga förnedringsläran är byggd.

För öfrigt äro de ortodoxa teologerna själfva långt
ifrån att vara på det klara med sin förnedringslära, huru
hon egentligen bör förstås. Formula Concordiae (8: 11)
menar, att Kristus här på jorden »icke utöfvade sitt
majestät alltid, utan så ofta honom behagade». Han ägde de
gudomliga egenskaperna, men »höll dem hemliga». De
i nya testamentet omtalade tillfällen, då han förnekade sig
vara allgod, allvetande, allsmäktig, skulle fördenskull vara
att räkna till de stunder, då han fann för godt att helt
plötsligt inskränka sin godhet, sitt vetande, sin makt.
Bestämmelsen i Formula Coneordiae hindrade ej, att på
1600-talet utbrast en häftig strid om frågan, huruvida Kristus
verkligen hade gjort ett tyst och hemligt bruk af sina
gudomliga egenskaper, medan han inför världen dolde och
förnekade dem, eller om han helt och hållet afstått från
desamma. Striden tystnade, då upplysningsperioden inbröt.
Det i Kants skola fostrade släktet ansåg en sådan tvist
lika ovärdig förnuftiga människor som kränkande för Jesu
person. Och nekas kan väl ej heller, att dogmen om Kristi
absoluta gudom aldrig straffats hårdare än i denna och
liknande konsekvenser af densamma. I nyare tider har
frågan ånyo upptagits, särskildt af den Thomasius, som
rec. så varmt anbefaller till min uppmärksamhet. Det är
också otvifvelaktigt, att hans och hans efterföljares
verksamhet förtjänar uppmärksammas; ty hon visar tydligt, att
lutherska dogmatiken skrider mot en omgestaltning. Gent
emot den omoraliska föreställning, att Kristus hemligt
brukade men öppet förnekade sina gudomliga egenskaper,
har Thomasius omfattat och sökt utveckla den åsikt, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free