Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1 - II. Den exegetiska delen af Väktarens artikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagen, det vill säga gamla testamentet, för att påminna
de själfrättfärdiga judar, som förmena, att lagens ord om
alla människors synd och ovärdighet endast gälla
hedningarna; att dessa samma ord i främsta rummet äro
riktade till dem, som under lagen äro (vers 19), således
till judarna själfva. Här var ej behöfligt att uttryckligen
göra ett undantag för människan Jesus Kristus, eftersom
Paulus på andra ställen uttryckligen förklarat honom
syndfri, och emedan själfva grundtanken, som öfver allt
genomlyser Romarebrefvet, är denna människans Jesu
syndfrihet. Om rec. läser Paulus’ bref till romarne såsom
ett helt och icke fasthakar sig vid en enstaka punkt,
hvars förklaring ligger i det föregående och efterföljande,
skall han finna, att 3:dje kapitlet, i hvilket det af honom
citerade stället förekommer, står i omedelbart logiskt
sammanhang med det därpå följande 5:te, hvilket uppställer
människan Adam och människan Kristus såsom de hvarandra
betingande motsatserna och i de starkaste ordalag
påpekar, att såsom genom en människas öfverträdelse de
många döda äro, så är det genom en människas, Jesu
Kristi nåd, som Guds nåd uppå de många öfverflödat
(vers 15); att om döden regerat genom den ena människan
Adam, så skall lifvet härska genom den ena människan
Jesus Kristus (vers 17); att såsom för en människas
öfverträdelses skull det kom till en fördömelsedom öfver
alla människor, så har genom en människas rättfärdighet
släktet kommit till lifvets rättfärdiggörelse (vers 18), och
så vidare punkt för punkt. Afven om sammanhanget
icke tvunge hvarje förnuftig läsare till den insikt, att
orden »alla äro under synd» (Rom.3:9) och »ingen
är rättfärdig» ej få förstås så strängt, att äfven det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
