- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
265

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1 - III. Den filosoferande delen af Väktarens artikel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en faisant tout comme s’ils croyaient, en prenant de l’eau
bénite, en faisant dire des messes etc.; naturellement
mème cela vous fera croire et vous abétira.

[1] – Och
på ett annat ställe: Qui blâmera les chrétiens de ne
pouvoir rendre raison de leur croyance, eux qui professent
une religion dont ils ne peuvent rendre raison? Ils
déclarent au contraire, en l’exposant aux gentils, que c’est
une sottise, stultitiam» etc.

Då rec. anser, att jag smädat alla inom kyrkan födda
stora män, därför att jag uppträdt mot det obibliska och
oförnuftiga i denna kyrkas läror, samt bland de sålunda
»smädade» uppräknar Gustaf Vasa, Gustaf II Adolf,
Chrysostomus o. s. v., så är detta lika tanklöst, som om någon
förebrådde mig att hafva smädat Sokrates, Platon, Aristides
och Timoleon, därför att jag i många afseenden vill ställa
den kristna världsåskådningen öfver den antika, eller smädat
Proklus, Porphyrius och Julianus, därför att jag
förkastar den grekiska mytologien. Det är så långt ifrån att
jag därmed velat smäda dessa det grekiska samhällslifvets,
det grekiska tänkandets och den grekiska religionens
heroer, att jag tvärt om älskar dem af mitt innersta
hjärta och, med rätt eller orätt, ställer dem personligen
högre än kyrkans mest firade helgon.

Jag kommer nu till det tredje och sista af rec:s
»filosofiska» stöd för kyrkans treenighetslära:

Vi kunna ju aldrig ytterst förklara mysterierna af det
underbara något, som man kallar lif. Vi veta, att plantan, att
djuret utvecklar sig ur ett litet frö, tills däraf slutligen blifver
en fulländad organism, men hvad detta något är, som bestämmer
dess egendomlighet, som skiljer det från alla andra, hvad


[1] Kursiveringen är min egen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free