Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den alexandrinske teosofen intet allvar af hans mänskliga
personlighet. Att denna töckenbild icke kunde framträda i
sinnevärlden och utföra ett särskildt kall i historien,
följer redan af hans tvifvelaktigt personliga natur, men
omöjliggöres äfven af Philons föreställning om materien
som källan till det ofullkomliga. Hans »nedstigande i
sinnevärlden» skulle för Philon inneburit en besmittelse.
Enligt honom sky de heligaste och renaste andarna
beröringen med materien. Enligt Paulus och Hebréerbrefvet
däremot är det barnen i det himmelska fadershuset, som
iklädas kött och blod, hvarför också Kristus vardt delaktig
af en timlig lekamen, emedan han i allt skall vara sina
bröder lik. Men ett ursprungligt barnaskap i mönniskornas
förhållande till Gud och ett ursprungligt broderskap i
människornas förhållande till hvarandra förutsätta ett
system af verkliga personligheter i den absoluta personligheten,
Gud. Hos Philon ha vi öfver allt att göra med ofullgångna
abstraktioner, hos Paulus med personliga verkligheter. Och de
följder, som af denna skillnad dem emellan uppstå för etiken
och religionen, äro omätliga.*
* 1 sin afhandling »Striden om XV isti gudom mellan hr
V. Rydberg och biskop Bcckmert har professor Nybla~us som
en bristfällighet i de förra upplagorna af detta mitt arbete på-
pekat, att jag åtnöjt mig med att endast i förbigående och
en not (nämligen den på föreg. sida) hafva vidrört skillnaden
mellan Philons världsåsikt och Paulus’. Noten är dock icke det
enda ställe, där denna skillnad framhålles. Afven i texten (sidd.
228 och 230 i tredje upplagan) bar jag påpekat, att »abstra-
herandet har i den judisk-alexandrinska filosofien en öfvervikt,
som kränker den religiösa känslans behof af det konkreta och
sant personliga», samt att »det konkreta har i Paulus’ system
fått ut sin rätt». En närmare jämförelse mellan Pbilon och
Paulus syntes mig ligga utanför mitt arbetes plan, inom hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
