- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
334

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

system, låter sig detta hänföra till den idériktning, som,
sin flodbädd upptagande tillfiöden från öster- och
västerlanden, genomströmmade den gamla världen allt ifrån
århundradet före Kristus intill den antika kulturens un-
dergång, och hvars mångfaldigt skiftande företeelser man
sammanfattat under namnet den religiösa platonismen.*

heten. Vore Gud ej det i och för sig själft goda, så skulle
det ej kunna vara vår plikt att älska honom öfver all ting.
Kristendomens andra bud, att vi skola älska vår nästa såsom
oss själfva, hvilar ytterst på samma förutsättning. Det kunde
ej vara vår plikt att älska hvarandra inbördes eller befrämja
hvarandras ändamål, om ej alla människor stode i det inre
(andliga) och organiska sammanhang med hvarandra, att den
ena ej kunde verka för sitt eget sant mänskliga ändamål utan
att tillika verka för alla andras, och ej verka för alla andras
utan att tillika verka för sitt eget. Men en sådan de mänsk-
liga individernas organiska närvaro i hvarandra förutsätter, att
de, om de fattas i sin sanning och fullkomlighet, äro rent and-
liga väsenden, hvilket de ej kunde vara, om de ej i Gud hade
en rent andlig princip, (om de ej vore delaktiga af Guds rent
andliga väsende, eller om de ej vore Guds söner eller barn i
metafysisk mening). Då nu ock slutligen mänsklighetens orga-
niska karaktär ligger till grund för nödvändigheten att såsom
centrum för mänskligheten tänka sig en högsta mänskliga per-
sonlighet, hvars positiva bestämningar eller organ alla öfriga
mänskliga individer äro, så kunna vi däraf finna, att kristen-
domens grundsanningar rätteligen kunna betraktas såsom nöd-
vändiga följder af dess yttersta princip eller af läran om Guds
rena andliga eller absoluta personlighet, äfvensom att det
först ifrån kristendomens ståndpunkt konsekvent kan blifva
fråga om en ideal- eller universalmänniska. Om en dylik lära
förut förekommit, så kan den blott hafva karaktären af en mer
eller mindre ofullkomlig aning eller anticipation. »
* Beträffande frågan om ett pragmatiskt sammanhang
mellan den paulinska kristendomen och den helleniska teosofien
bör man erinra sig, att under århundradena närmast före kris-
tendomens uppkomst hade, särskildt i gränslanden Mindre
Asien, Synen och Egypten, öster- och västerlandets bildnings-
element så inträngt i hvarandra, att ett medvetet åtskiljande
mellan dem då ännu knappt är att förutsätta. Hellenen, som
föraktade barbaren, insöp omedvetet de orientaliska idéer, hvil-
kas utbredning främjades af tidens skaplynne; den hellenistiske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free