Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidsmedvetandet, som sträfvar utöfver nationella skrankor
och vill afkasta urvuxna religiösa sedvanor. I Paulus’
system däremot har det konkreta fått ut sin rätt och de
nationella skrankorna blifvit nedbrutna. Man gifver hans
öfrigt kan man säga, att hela det fragment, som Apostlagär-
ningar meddelar oss af Paulus’ tal på areopagen, utgör såväl
till innehåll som form ett vittnesbörd om bekantskap med hel-
leniska idéer. (Anmärkningsvärdt är ock, att Apostlagärningar
låter epikureiska och stoiska filosofer, men icke platonska,
disputera med Paulus.)
Härtill kan läggas, att man i 1 Kor. 15: 33 finner f öl-
jande vers:
som är hämtad ur lustspelet »Thais» af grekiske skalden Me-
nander (född 342 före Kristus), samt att brelvet till Titus (hvars
äkthet försvaras af Reuss m. fl.) innehåller följande hexamet-
riska skämtvers öfver kreterna:
dn ~Iua:oI, xuxE l1h~~Io’, ~#u0rI~I &~/(#XI,
(»Kreter ljugare städs, odjur, onyttiga bukar».)
Denna vers tillskrifves Epimenides och skall hafva stått
den förlorade skriften »~r2I y~r~unv». Emot samma, i den gamla
litteraturen i allmänhet illa omtalade öfolk har Kallimachos rik-
tat en strof som likaledes börjar med orden K~fl:I~ dli ~>s9o~rrxI.
Att versen icke såsom ett allmänt gängse ordspråk af okändt
ursprung hade kommit till Paulus, utan att han tvärtom ganska
väl kände hvarifrån den förskrifver sig, bevisas däraf, att
han såsom dess författare angifver »en af dem» (kreterna),
» deras egen profet». 1 själfva verket heter det, att Epimenides
var född på Kreta, och den benämning af profet Paulus gifver
honom öfverensstämmer därmed, att han bland grekerna var
berömd för sin siareförmåga, och att Cicero räknar honom till
dem, som profeterade i extatiskt tillstånd (vaticinantes per
furorem).
Det finnes vidare starka skäl för det antagande, att Paulus
gjort bekantskap äfven med den romersk-stoiska filosofien, sådan
som denna på hans tid representsrades af en man, hvars namn
då var på allas läppar och af många nämndes med djup vörd-
nad, nämligen Seneca. Om icke förr, så under sin vistelse
Rom kan Paulus svårligen hafva undgått att höra honom
och hans sedelärande skrifter omtalade, och detta kan då hafva
fört honom till ett studium af dessa skrifter, hvilka innehöllo
så mycket, som måste anslå ett sinne sådant som hans. Re-
dan dessförinnan hade Paulus kommit i beröring med Senecas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
