- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
339

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tankebyggnad sin rätta plats och tillerkänner honom sin
rätta betydelse, då man säger, att han gifvit en praktisk
lösning af det stora problem, som utgjorde den religiösa
platonismens centralfråga, nämligen världsförsoningens

ädelsinnade broder, prokonsul Junius Annaeus Gallio, inför
hvars domstol de koriuthiska judarna hade instämt aposteln.
Gallio afvisade anklagarna och frigaf Paulus. (Apostl. 18: 12 tf.)
De många likheter, som förekomma både i tankar och ordalag
mellan Senecas skrifter och Paulus’ fäste redan de äldsta kyrko-
fädernas uppmärksamhet. Tertullianus säger om Seneca, att
han »dr ofta ca of de cå/’a»; Lactantius kallar honom »cå,~
Seneca», och Hieronymus upptager honom i sin förteckning
på framstående religiösa personligheter. Också var ganska
tidigt en föregifven brefväxling mellan aposteln och den stoiske
filosofen spridd bland de kristna. Att dessa likheter icke äro
tillfälliga antages allmänt; men frågan är, huru de skola för-
klaras. Den i äldre tider vanliga och ännu i nyare tider af
De Maistre, Troplong och Amédée Fleury hyllade meningen är,
att Seneca studerat de äldsta kristna skrifterna eller åtminstone
skrifvit under inflytandet af »den kristna luftkrets», som ut-
breddes af Jesu bekännare i Rom. En andra och vida sanno-
likare mening är, att Paulus läst skrifter af Seneca, och att
många af dennes skönare och djupare sentenser, hvilkas själfva
form gör dem särdeles ägnade att fästa sig i minnet, föresväf-
yat Paulus, då han skrifvit sina bref. Men däraf följer för
ingen del, att Paulus skulle från Seneca hafva lånat något enda
af de väsentliga elementen i sin tankebyggnad, än mindre att
- såsom Bruno Bauer vill - Senecas mönsterbild af en vis
och dygdig människa skulle hafva befruktat Philons logoslära
och därmed alstrat nya testamentets messiasgestalt. Möjligt är,
att Paulus sett sig om äfven i andra romerska författares skrifter.
Hans ord (Gal. 6: 7): hccal ca människa sdr, det skall kon
ock uppskära, har större likhet med Ciceros: at sememte»a
feceris, ita metes (De orat. 2: 65), än med Ordspråksbokens:
den som sdr orätt, han skall ajipskéira ccclermoda (22: 8).
Denna likhet kan dock vara en tillfällighet.
Mången har naturligtvis velat tänka sig Paulus så godt
som alldeles afspärrad från den grekiska teosofien och framför
allt från den form däraf, som den judisk-alexandrinska rikt-
ningen företer. Man har för detta ändamål velat framdraga,
dels att han var handtverkare, nämligen tältmakare, som svår-
ligen haft tid och tillfälle att inhämta andra bokliga kunska-
per än dem han erhöll af sina palestinensiska lärare, dels att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free