- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
340

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och en sådan lösning, som snart i två årtusenden
tillfredsställt mänsklighetens religiösa behof.
Den religiösa platonismens grundkaraktär, hvilken
såsom sådan är gemensam för nypythagoreernas, de yngre
platonikernas, nyplatonikernas och de judisk-grekiska
filosofernas spekulation, kan på följande sätt betecknas: en
dualistisk motsats mellan det gudomliga och det jordiska;


han var farisé och såsom sådan skulle strängt begränsat sina
studier inom rabbinismens omkrets. Bägge dessa inkast äro
utan allt värde. Afven de förmögna judiska familjerna iakt-
togo den kloka och vackra plägsed att låta sina söner lära ett
handtverk - »den», heter det bland judarna, »som ej lär sin
son ett handtverk, han är likasom om han lärde honom rofvare-
yrket» - många af judendomens förnämsta skolehefer och
skrifttolkare försörjde sig med sina händers arbete, hellre än
att upphära honorar af sina lärjungar, och det fanns sålunda
bland de mest vördade rabbinerna garfvare, färgare, skomakare,
väfvare, ja daglönare. Icke underligt därför, att den unge Paulus,
innan han lämnade fädernehemmet i Tarsus, hade fått lära det
yrke, som idkades företrädesvis i Cilicien, nämligen hårväfvare-
yrket. Hvad åter hans egenskap af farisé angår, är det, som
ofvan påpekats, ett det gröfsta misstag att tänka sig fariseism
och hellenisk bildning skilda genom ett oöfverstigligt svalg. Den
alexandrinske filosofen Philon ansåg sig vara och var i alla
stycken en lika sträng farisé som trots någon af dem, hvilka
sutto i det jerusalemitiska synedriet, och bland själfva de pale-
stinensiska fariséerna funnos utan tvifvel många, som, i likhet
med Josephus, studerat grekiska litteraturen. Först efter temp-
lets förstöring och sedan judarna förlorat hvarje yttre stöd för
sin nationella och religiösa enhet, fick den riktning öfverhand,
hvilken för att rädda judendomen ansåg nödvändigt att afspärra
honom från allt främmande idéinflytande, men det dröjde länge,
innan detta kunde någorlunda verksamt genomföras. Sin drag-
ningskraft på judarna förlorade den grekiska världen icke förr
än hon blifvit fullständigt kristnad. Den man, kring hvilken
de efter förlusten af sin nationella centralpunkt samlade sig,
var en grekiskt bildad skriftlärd, Gamaliel den yngre, ättling af
Paulus’ lärare. Annu i andra århundradet efter Kristus hände
det, att en palestinensisk rabbin, Elisa ben Abuja, hvilken tradi-
tionen omtalar som en af sin tids förnämsta skriftlärda, vardt
genom sin sysselsättning med grekisk filosofi och grekiska skal-
der affälling från och fanatisk fiende till judendomen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free