Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Om människans förut-tillvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enligt kristendomens urkunder har en slutpunkt, bakom
hvilken aflelsen och döden och tiden upphöra, detta har
sin enda förklaring i denna samma pre-existenslåra som
förkunnar skapelsens systematiskhet och afslutenhet och
gör sinnevärlden endast till en utvecklingsskola för
andarna, en skola, som stänges, när hon uppfyllt sin
bestämmelse. Världsförnyelsen (återuppståndelsen) i Kristus
blir en reflex af den ursprungliga världsskapelsen i ho-
nom: den fortskrider systematiskt genom varelsernas olika
ordningar eller härskaror (zc~yix~z~x, 1 Kor. 15: 23);
såsom Kristus var i pre-existensen icke den ende, men den
förstfödde och främste, så är han det äfvcn i uppståndelsen
4 Kor. 15: 20, 23 m. fl. ställen), »på det han skall
vara den förste i allt», och de som närmast följa honom i
uppståndelsen äro desamma, som »före eviga tider» voro
»förutbestämda» och »utvalda» till detta företräde. Själfva
möjligheten att redan i sinnevärlden lefva ett rent andligt
samlif, ett andarnas lif den ene i den andre - ja, själfva
möjligheten af dessas återsammanfattning till en andlig
lekamen i Kristus hänvisar till detta samma antagande af
en mänsklighetens ursprungliga öfversinnliga enhet i det
himmelska.
I tänkande kyrkolärares och kristliga teosofers
medvetande måste sålunda den nya religiösa världsåskådningen
hafva på det innerligaste sammansmält med läran om den
allmänna pre~existensen.* Och nekas kan i själfva
* Några af de här ofvan angifna momenten äro ock, med
hänsyn till pre-existensläran, framhållna i de alexandrinska
fädernas skrifter.
1 det de utgingo från en förutsättning, som visserligen
icke obetingadt är den vetenskapliga kritikens, men som ingen
ortodox skrifttolkare kan förkasta, att det nämligen gifves en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
