- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
423

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Till läran om de yttersta tingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5: 9-10. - Denna grad är den af alla jordiska smärtsamma
minnen ogrumlade intuitiva gudsåskådningens. De äldsta
äro lammet nära och deltaga i de lofsånger, som änglarna
uppstämma kring Guds tron. Den därnäst högsta
sällhetsgraden är martyrernas, Jesu blodvittnens. Deras
tillstånd symboliseras som en vistelseort närmast under
himmelens altar, således i himmelens närhet, men dock
med en ännu i viss mån skymd utsikt till Guds härlighet
(Uppenb. 6: 9), och jordiska minnen blanda sig ännu i
deras njutning af Guds nåd, hvadan också Johannes hör
dem med hög röst ropa: Huru länge, du helige och
sannskyldige Herre, dröjer du att döma och att utkräfva
vårt blod af dem, som bo på jorden? (Uppenb. 6: 10.) -
Och åt kvar och en af dem vardt gifven en hvit fotsid klädnad, och dem
vardt sagdt, att de ännu en tid skulle gifva sig ro
(v. 11).
Men om alla Paradisets invånare, i hvilka
sällhetsgrader de än befinna sig, gäller Paulus’ ord
(Kol. 3: 3), att deras lif är fördoldt med Kristus i Gud,
och att när Kristus, deras lif, varder uppenbarad, så
skola ock de med honom uppenbaras i härligheten. Det
verksamma salighetslif, som efter uppståndelsen väntar
de rättfärdiga, den omedelbara, genom uppståndelsens
andliga lekamen möjliggjorda samvaran och samarbetet med
Frälsaren, är visserligen ännu icke deras lott; men den
syn, hvarmed Stephanus ännu i ett ögonblick af sitt
jordelif benådades (Apostl. G. 7: 55-56), är dock för dem
en varaktig arfvedel, hvadan också aposteln kan uttrycka
sin längtan efter det mellantillstånd, som han motsåg
omedelbart efter döden, med de orden: Jag åstundar att
skiljas hädan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free