Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Till läran om de yttersta tingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han icke den förstfödde från de döda och den förste i allt.
Men vid sidan af detta uttryck bevisa mångfaldiga
skriftställen detsamma. Nya testamentet gör därvid intet
undantag, hvarken för det gamla förbundets patriarker
eller för det nya förbundets utvalda.
Vidkommande det gamla förbundets heliga vilja vi
särskildt påpeka det ställe, som talar om honom, hvars
länds frukt Jesus var. När Petrus på pingstdagen predikar
för de församlade trogna om Jesus från Nazareth, » den af
Gud genom mäktiga gärningar, under och tecken vitsordade
mannen», som blifvit korsfäst och dödad, men »af Gud
uppväckt och löst från dödens snaror, emedan han omöjligen
kunde af döden behållas» (Apostl. G. 2: 22 ff.), så vill
aposteln visa, att redan David profeterat om sin ättlings
kroppsliga uppståndelse ur grafven och andliga uppståndelse
ur Hades, och att således redan gamla testamentet vitsordat
de stora fakta, som vordo det afgörande beviset för Jesu
messianitet. Petrus anför för detta ändamål Davids psalm
16: 9-11, såsom han uppfattat detta ställe: »Därför fröjdade
sig mitt hjärta, och äfven mitt kött skall hvila, i den
förhoppning, att du (Gud) icke skall kvarlämna min själ i
Hades (6:e. o?»c ~ ~riiv ~ ~ s~ c~3~v) och icke tillstädja,
att din helige ser (kroppslig) förgängelse. Nu vill det i
själfva psalmen synas, som om David yttrat denna förhoppning
om sig själf; men Petrus bevisar från sin ståndpunkt, att
detta omöjligen kan vara förhållandet, utan att dessa ord
att sådana uppväckelser ej få förhlandas med uppståndelsen.
De uppväckta återvände till jordelifvet för att dö, för att åter-
gifvas åt Hudes. Uppståndelsen däremot innebär en skils-
mässa för alltid från mellantillståndets existensform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>