- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
480

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Till läran om de yttersta tingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(de orättfärdiga) skola gå bort till eonisk aga,* men de
rättfärdiga till eoniskt lif Vi veta redan, att det är
detta ställe, som enligt Kahnis och andra teologer »med
bestämdhet och eftertryck» förkunnar Gehennastraffens
tidsoändlighet. Den bevisningskraft, som de andra om
Gehennastraffen talande ställena sakna, finnes enligt
samma teologers mening här, emedan ställets antitetiska
konstruktion upphäfver det sväfvande, som annars vidlåder
ordet ~ovvi~. - Men om nu Jesus här, såsom annanstädes,
med eoniskt lif menar ett öfversvinneligt, öfvernaturligt
lif, ett lif, som vidkommer det väsentliga, det
pneumatiska i människan och gäller hennes etiskt-religiösa
tillstånd och beskaffenheten af en hennes tillkommande
existensform; hvad nödgar oss då ställets antitetiska
konstruktion att antaga, hvad utsäger då denna konstruktion
»med bestämdhet och eftertryck» om den tuktan, till hvilken
de orättfårdiga skola gå? Att denna tuktan, denna aga är af
en öfversvinnelig och öfvernaturlig beskaffenhet, att hon
vidkommer det väsentliga, det pneumatiska i människan och
gäller hennes etiskt-religiösa tillstånd och beskaffenheten
af en hennes tillkommande existensform. »Med bestämdhet och
eftertryck» utsäges här ingenting mer. Gärna medgifves
likväl möjligheten, att antitesen innesluter en oändlighet
i osaligheten så väl som i saligheten. Men med denna
möjlighet hafva vi af många skäl att gå ytterst varsamt till
väga. Det närmaste skälet är antitesens egen beskaffenhet,
som varnar oss emot att pressa henne allt för hårdt. Hon
vill leke vara en antites i ordets strängaste mening,

* Se föregående not.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:02:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blok/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free