- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
488

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Till läran om de yttersta tingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detsamma. Till enhvar, som icke hyser de känslor af
människoaktning och försonlighet, hvilka han kräfver af
sina efterföljare, och som fördenskull har att motse straff
Gehenna, riktar han nämligen de varnande orden: Sannerligen
säger jag dig: du skall icke utkomma därifrån, till dess
(idn;) du gäldat den yttersta skärfven (v. 26).
Här stå vi inför en klar och tydlig utsaga från
Jesus själf om Gehennastraffens natur. Det finnes i denna
utsaga icke ett ord, hvars bemärkelse kan sägas vara
sväfvande. Hvad har då den, som ödmjukt och allvarligt
sträfvar att hämta lärdom af Jesu mun, att göra inför ett
sådant vittnesbörd? Får han antaga, att när Jesus yttrade
de orden: du skall icke utkomma därifrån, till dess du
gäldat den yttersta skärfven, hvarje föreställning om
möjligheten att utkomma därifrån var främmande för den
höge läraren själf. Är det icke fastmer öfvertygelsen om
denna möjlighet, som förestafvat hans ord och gifvit den
förhandenvarande formen åt hans uttryck? Dock dessa frågor
äro icke behöfliga inför det oförtydliga sakförhållande,
att Jesus själf med uttrycket till dess du gäldat den
yttersta skärfven har fastställt en termin, om icke för
alla Gehennastraff, så dock för dem, som han här har afsett.
Hvem har rättighet att tolka detta som en lek med ord, att
beteckna denna termin som en termin ad calendas graecas,
hvars ände aldrig uppnås, en termin, som icke är termin?
Om en sådan tolkning vore tillåtlig, hvar vore då gränsen
för det exegetiska godtycket? Hvar funnes då vissheten, att
klara och bestämda ordalag innebära hvad de utsäga?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free