- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
504

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Till läran om de yttersta tingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya testamentet ständigt återkommer, nämligen den förnyelse,
genom hvilken man undflyr den tillkommande vreden, det vill
säga den messianska världsperiodens dom öfver syndare till
Gehennas kval den förnyelse, genom hvilken man varder
delaktig af de rättfärdigas uppståndelse och de utvaldas
medregentskap med Kristus i hans himmelrike. Denna förnyelse
är omöjlig i det tillstånd, hvari hädare af den helige ande
befinna sig i detta jordelif, och äfven i det, hvari de
befinna sig i Hades. De kunna icke undgå Gehennaeldens
lustration. Men hvad man förbisett eller med de underligaste
antaganden sökt borttyda, det är, att Hebréerbrefvet i de
nästföljande verserna angifver ändamålet med denna lustration.
I dessa verser (7 8) jämföres nämligen en sådan hädares
själstillstånd med en åkerjord, som bär törnen och tistlar,
samt den behandling han måste röna af Gud med den behandling,
som landtmannen underkastar en sådan åker, för att åter göra
honom fruktbar. Han samlar nämligen det i knippor bundna
ogräset på densamma och bränner det tillika med åkerns egna
törnen och tistlar, för att med deras aska göda den ofruktbara
marken. Den jord, säger Hebréerbrefvet, som druckit det regn,
hvilket ofta faller därpå, och framalstrar tjänliga växter åt
dem, för hvlkas skull hon ock brukas, hon får välsignelse af
Gud; men bär hon törnen och tistlar, då är hon icke profhaltig
(åx~io;), och hon är nästan intill förbannelse (ödeläggelse),
och det slutar med att hon underkastas bränning (x~u~t~).
Denna jämförelse synes oss tydlig nog för att icke
böra missförstås. Det försök, som gjorts att tyda henne
på annat sätt, bär själf genom sin orimlighet vittnesbörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free