- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
540

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Slutord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva blifvit människa och därefter genomgått faserna af det
mänskliga jordelifvets utveckling. Mot en sådan lära behöfver
man blott ställa den enkla och fullkomligt ojäfaktiga sanningen,
att intet väsende och således allra minst Gud - kan öfvergå
eller förvandlas till ett annat väsende, och att det
följaktligen är lika så omöjligt, att Gud skulle kunna
blifva människa, som att människan skulle kunna blifva ängel
eller hvilket annat icke-mänskligt väsende som helst.* Bland
alla de mångfaldiga försöken att försvara denna lära torde intet
vara skarpsinnigare eller siunrikare än Hegels. Hegel förklarade
nämligen, att, om Gud skulle kunna tänkas blifva människa, så
måste det ligga i hans eget begrepp eller ursprungliga
väsende att blifva det. Gud måste således nödvändigt öfvergå
till människa eller m. a. o. människan (och den ändliga världen
öfverhufvud) måste betraktas såsom ett utvecklingsmoment i Guds
eget lif och Gud själf således såsom en ifrån möjlighet till
verklighet sig utvecklande varelse. Men så sinnrik denna
(panteistiska) tolkning af Guds människoblifvande än må vara,
så har den dock det ofta anmärkta felet att förblanda Gud med
den sinnliga, i tiden och rummet varande världen eller att
nedsätta Gud till ett väsende, som blott är till en viss grad
verkligt och följaktligen ändligt eller inskränkt.
Ville man härvid göra den anmärkningen, att den af oss
omfattade åsikten leder till ett likartadt resultat med Hegels,
därföre att vi dock erkänna, att människan ytterst lefver i Gud
eller hos honom utgör ett moment, så få vi fästa
uppmärksamheten på den motsats, som äger rum emellan vårt
antagande, att Gud är i sig evigt fulländad och att den
urbildliga eller ideala (sanna och fullkomliga) människan är
evigt verklig och för honom, och det antagandet, att den
empiriska människan eller människan i sin ofullkomliga tillvaro
för sig själf i tiden och rummet skulle utgöra ett moment,
hvartill Gud utvecklar sig, och genom hvilket han vinner aktuellt


* Spinoza anmärkte ock därf öre med rätta (jfr Epistola
XXI), att det är lika orimligt att påstå, att Gud hlifvit människa,
som att säga, att cirkeln iklädt sig kvadratens natur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free