- Project Runeberg -  Bibelns lära om Kristus /
542

[MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Slutord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

representeras af Schenkel * och Keim,** ådagalagt, att åtminstone
enligt de trenne första evangeliernas framställning Kristus icke
var befriad ifrån nödvändigheten att besegra mänskliga frestelser,
och att han steg för steg tillkämpade sig den ideala fullkomlighet,
i följd af hvilken hos honom det sinnliga och jordiska visar sig
genomträngdt och likasom förklaradt af det andliga och himmelska.
Allt detta oaktadt ligger på botten af läran om Kristi
gudom en sanning, hvilken ej bör af någon djupare tänkande
förbises, nämligen den sanningen, att medlaren emellan den
empiriska människan och Gud är människan sådan hon är i Gud eller
den rena gudamänniskan, hvilken är närvarande i hvar och en af
oss såsom vårt ursprungliga väsende, och hvilken utgör den princip,
hvarigenom vi kunna förlossas ifrån sinnlighetens herravälde och
öfvervinna det onda.
Läran om de yttersta tingen erhåller af förf. följande
belysning, som fullständiggör det resultat, hvartill vi på annan
väg kommit:
Ar Gud omedelbart närvarande i vårt väsende eller i den
ideala, urbildliga människan, och kan han icke upphöra att vara
det, så är det gifvet, att han icke blott måste erkännas vara den,
som ytterst likasom uppbär och upprätthåller människan under
hennes timliga lifs alla växlingar och förändringar, utan äfven
den som ytterst leder hela hennes utveckling. Eller skulle väl
människan kunna undgå att af sitt eget väsende mottaga en ledning
så väl för det hela af sitt lifs utveckling som för hvarje
särskildt moment däraf? Ar Gud vidare den rena harmonien eller den
fullkomliga saligheten, så kunna vi däraf sluta, att det just
måste vara till den största möjliga delaktighet i denna, som Gud
leder oss, och att han ej kan därmed upphöra förr än vi verkligen
uppnått detta vårt mål. Också lär en närmare betraktelse af
människan, att hon visserligen i hvarje ögonblick kan välja mellan
harmonien inom hela


* Jesu karaktersbild, öfvers. af Carl v. Bergen.

** Den historiske Kristus, öfvers. af Carl v. Bergen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:58:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blok/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free