Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Löftesbrytarens straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvergifven och förskjuten, stapplade af åt sitt håll under allt
dreffolkets flin och homeriska grin.
*
Men tror ni att Jonas gaf sig efter den betan, så bedrar
ni er. Fjorton dagar efteråt hade han verkligen tjusat den tjocka
Mina i Brogård.
— En ska’ få si, att dä’ lockas för honom te’ sist. Ja’
trodde, att dä’ hvilade en förbannelse öfver hans friande efter
han ljög för Greta, men dä’ töcks ge mä’ sej! lät Maja, när hon
erfor huru väl det vurnade sig med Jonas och Mina.
Så en söndag var han hos henne igen. Dagen var stekande
het. Jonas och Mina gingo upp på gafvelrummet för att språka
i ro och skymundan, medan gubben i Brogård tog en tidning
och satte sig på »gongebrä’et» vid gafveln för att läsa lite grand.
Dagen var, som sagdt, het och tjocka Mina började svettas
på kammaren, så att hon satte sig i det öppna fönstret för att
svalka sig.
Jonas kunde förstås inte längre styra sig, utan satte sig
bredvid henne och försökte hålla henne om lifvet.
Så sutto de en vändning och mådde bra i tvärdraget.
Men så fick Jonas olyckligtvis i sitt hufvud att han skulle
kyssa sin tilltänkta ett spadtag.
— Styr de’, stolle! Far setter ju här nere och kan få si’et,
log Mina och böjde sig undan.
Men Jonas var envis i det som i allt annat och ville inte
försaka det goda. De glömde nog också båda två, att de sutto
i fönstret. Mina böjde sig bakåt och Jonas följde efter med
spetsad mun. Och hur de konstrade, oviga och klunsiga som de
voro, dråsade de bägge två baklänges ut genom fönstret och
kommo öfver gubben, som satt i sin oskuld och läste sitt blad.
Han trodde, att en bomb eller granat var öfver honom och
började vråla och gallskrika, så att det hördes öfver halfva
socknen.
Och i hans skrän intonerade snart bå’ Mina och Jonas.
Det var en härlig och osedvanlig syn, som tedde sig
sabbatsaftonen å marken vid Brogårds gafvel.
Tre förskrämda människor lågo där bleka, förfärade och
skrikande, så att de kunnat skrämma en fiendehär på flykten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0019.html
