- Project Runeberg -  Bland sockenkungar och backstugusittare : historier från bygden /
26

(1907) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Han slog» sig fram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grufligen bet och stukad, såvida det icke gällde kalabaliken i
Bender eller den Viborgska smällen eller Bråvalla slag.

Men Kalle slog sig ändå igenom skolan och maturiteten, och
det gjorde han formligen med armstyrka och med sina näfvar.

Vi fingo hviska hvart eviga ord till honom och desslikes
skrifva hvarenda prick, som han skulle skrifvit, annars fingo vi
den hiskligaste smörj.

Och så fruktansvärda voro hans rapp, att vi af bäfvan och
räddhåga för desamma öfvade upp oss till ett sådant mästerskap
i hviskningskonst och annat »smitande», att de skarpsyntaste
lärare i världen sällan kommo underfund med underslefven.

I studentskrifningarna fingo vi löfte att bjuda Kalle på
bakelser. Det kunde ju icke förmenas.

Men i bakelset låg en kladd, och Kalle skref sig igenom.

Se’n hviskade vi till honom i den muntliga examen och
själfva censorerna märkte ingenting, så fint bedrefvo vi det. Och
på så sätt blef Kalle student.

Hur han vände sig vid akademien, det vete Herren, för jag
lagade mig utom örfilahåll för honom. Men efter tolf års sträfvan
blef han präst och allt sedan dess har han flackat omkring såsom
en skjutshäst i stiftet och predikat så att han kunnat spräcka
kyrkorna, ty han hade ett mål såsom en domsbasun. Och
koncept har han nog skrämt sig till af kamrater.

Men hvem i attan kunde tro, att han skulle få ett pastorat!

— En ska’ få si, att han slagit sig till det med armkraft
och eröfrat det med knytnäfvarna, tänkte jag, då jag las notisen.
Och så började jag höra mig för uppåt Ringåsa, för att spörja
hur undret tillgått.

Jo, bevars, min tankegång hade inte varit så galen i detta
stycke, såsom den beklagligen är i många andra fall.

*



I Transjö by af Ringåsa församling hade ungdomen jämt och
samt gjort sig känd för råhet och oordentlighet.

Transjöpojkarna hade alltid varit en skräck för den
stillsammare befolkningen, ty om lördagskvällarne drogo de kring i
socknen som vilda djur, skränade och slogs och förgrepo sig på
hvad de kunde komma öfver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free