Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Han slog» sig fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lekstugor och lottdragningar voro deras element och
slagsmål deras njutning.
Att nattetid fylla brunnar, spika igen stugudörrar och släppa
ut kreatur, bryta sönder fruktträd, bära bort grindar och rifva
ner stengärdesgårdar hade alltid utgjort obeskrifliga nöjen för
dessa Transjögossar. Hvarken kyrkorådet eller
kommunalnämnden eller länsman rådde på dem, utan de blefvo tvärt om allt
djädrigare efter hvarje varning och förmaning, som bestods dem.
Guds ord bet inte ett dugg på dessa vilda sällar, hvilka
tvärtom drefvo såsom en sport att störa andliga sammankomster,
hvadan de voro på vippen att både andligen och lekamligen
fördärfva hela socknen. Ty inga talare eller predikanter vågade
sig åt det hållet, emedan de aldrig voro säkra för stryk.
Så dog emellertid den gamle kyrkoherden i Ringåsa samt
vardt begrafven, och Kalle Brokvist skjutsades dit såsom vice
pastor samt började dundra fram sina gamla koncept.
Nu hade Kalle alla dar haft för princip att företaga långa
promenader om aftnarna. Hans herkuliska lemmar behöfde
verksamhet och det var en pina för honom att sitta stilla.
Fördenskull kom han ofta om kvällarne att vanka förbi
Transjö, och pojkarne fingo därför i sina hufvuden, att han gick ut
för att spionera på dem.
— Vi ska’ nog vänja honom af med dä’ och hålla honom
från knutarne! mente de samt kommo öfverens om att ge’
honom smörj, om de råkade på honom, när det var mörkt och
vette till.
De hade, förstås, ingen aning om hvad pastorn dugde till
utan trodde att de lätteligen skulle reda upp honom.
Så hände det sent en lördagsafton, att Kalle Brokvist, som
gjort en lång tur, på hemvägen fick höra ett grufligt stim
utanför Packebo, där hans kyrkovärd bodde. Och när han kom fram,
fick han se en hel skock Transjöpojkar göra sig redo att binda
kyrkovärdens dräng och piga vid hvar sin pelare i verandan.
Det öfriga husfolket hade de tydligen bommat inne i
byggningen.
Pastorn gick sakteliga fram till våldsverkarna. —
— Hvad ha’n I för er? sporde han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
