- Project Runeberg -  Bland sockenkungar och backstugusittare : historier från bygden /
38

(1907) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett öfverdådigt valgille

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ah! sa’ han och drog in, såsom han tyckte, nytt och
friskt lif och väder. Ah, ah, ah, så skönt dä’ ä’!

I detsamma vaknade kamraterna.

Har du öppnat fönstret? Dä’ va’ då djädran så godt! mente
de med en mun.

Och så blundade de ånyo.

Jösse stod emellertid båd’ länge och väl kvar på sin plats
och drog luft, och rätt hvad det var vaknade de andra åter.

— Nä’, stäng nu fönstret och lägg dig. Hu, nu drar här,
så att en kan få lunginflabbation i magen! huttrade de och
riktigt hackade tänder.

Det var naturligtvis inte godt att stänga ett utslaget fönster.

Men Jösse var ju politiker oeh smidigheten hade redan födts
i hans hjärna. Alltså tog han tyst och stilla sin hufvudkudde
och körde in honom i hålet efter rutan.

— Nu tror jag, du haft igen fönstret, för nu kännes här
varmt och lugnt igen! lät den ene af landstingsbröderna.

Jösse lade sig, och så somnade det höga triumviratet ånyo.

Men när de vaknade på morgonen och tittade sig omkring,
kunde ingen af dem begripa, hvadan dynan satt i —
bokskåpsfönstret.

De refvo sig i hufvudena och grunnade och funderade, och
den nyvordne riksdagsmannen allra värst.

— Och jag, som trodde att det var fönsterrutan jag knäckte
och att jag släppte in frisk luft! Jag kände ju »ehuru» det drog,
mumlade han.

— Dä’ va’ visst ett styft skålande i går kväll, kan ja’ töcka
på’t? sa’ han slutligen till vännerna.

— Dä’ sir nästan så ut! suckade desse. Och alla tre glodde
med en viss bäfvande undran på dynan i bokskåpsfönstret.

*



Och nu får herrskapet själf dra ut moralen ur den här
berättelsen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free