Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Otur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otur.
På jorden finnes inte och har inte funnits en älskare med
sådan otur, som skomakare-Joans gesäll Adolf, och inte heller
någon flickefader, som varit lyckosammare i sin riddarvakt öfver
sin dotters ära, än rusthållaren i Mogård.
När det började dunsta ut i socknen, att Adolf slog sina
slag för Mina i Mogård, så tyckte vi alla att det var synd om
rusthållarn, ty det tager sig ju alltid illa ut, när en rik
bondflicka af aktningsvärda föräldrar tyar sig till en lös person, som
inte har mer än sina tomma händer och inte så stor jordbit, som
han kan lägga sin tröja på. Åtminstone visar det, att föräldrarne
inte hållit henne i ordentlig tukt och spatsergång. Men talet
om Adel och Mina blef minsann snart afbrutet och det på ett
lifvadt och bra sätt ändå.
Rusthållaren visste förstås inte ett ord om, att tösen gått
och förgapat sig i den granne skomakaren.
Men så gick gubben en dag på sitt loft och letade och svor,
spejade och regerade efter sin vänstra långstöfvel, som han inte
var människa att hitta. Hur han då ref och trefvade uti bråten
däruppe, fick han händelsevis fatt på ett färskt bref, som han
inte kände igen. Men han såg, att det stod »Adolf» under det,
och då anade han bums oråd, stoppade det på sig, stängde in
sig i nattstugan och läste och läste samt blef grön i synen utaf
ilska och förtret. Och så underligt var inte det, ty brefvet var
till på köpet skrifvet på rim, adresseradt till Mina och lydde
så här:
<poem>
Evigt ällskade vän och ungdomsflecka!
En liten strof jag dekta vell
Tell lella vännen min.
När far din låser dörren till
Hvar gång som jag vill in,
Så må jag sjonga med min röst
En stump, som tränger tell dett bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0048.html
