Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fördärfvad andakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du kan inte tro så grann min maskin ä’ och hur lätt
han går se’n!
— Åh, han kan väl inte va’ likare än min, för han ä’ då
rent herradon!
*
Och det är då säkert, att ju fattigare folk är, ju vildare ä’
de att skaffa sig maskiner.
Nere hos Svens på Dalen är det så usselt, att det knappt
brinner i spisen för dem. Men tösa hans kom inte från den af
herranom fördömde agenten, förrän hon köpt sig en symaskin
medelst ett sådant där galgkontrakt, som satte Sven än mera
på kneken.
Härom sistens skulle vi gå ner till Svens med några täcken
och annan bråte, eftersom Jöns i Målen, som hade lösöreköp
med Sven, hämtat dädan allt hans bohag, den snålvargen, när
Sven för afbetalningarna å symaskinen inte kunde förmå betala
Jöns ränta längre.
Då vi kommit dit, sutto de allesammans på hvar sin
huggkubb kring ett grötfat, hvilket stod på symaskinen, det enda
»nöbel», som numera fanns i huset.
— Va’ dä’ inte en Guds nåd, att vi lade oss te’ mä’ den
här välsignade maskinen, annars hade vi inget matbord haft.
För maskinen tordes han inte på, den fähunnen! Och nu äta
vi vid dyrbarare bord än själfva Jöns, fast han ä’ mäktiger!
grinade Sven och såg belåten ut.
*
Men pojkarne i grannhället voro samt och synnerligen
alldeles besatta på både agenten och maskinerna.
Och så underligt var inte det, ty flickorna kunde inte hafva
både en symaskin och en pojk i hjärtat på en och samma gång,
och när de nu skulle gå och fundera och grunna på
afbetalningarna och hatten och frökenskapet jämt och samt, så fingo de
ju ingen tid öfver att tänka på sina ungdomspojkar.
Thy gick agenten aldrig säker för smörj en enda dag, utan
det hände honom rätt ofta, att han fick sig ett dängande, när
han knallade mellan byarne, särdeles om han vågade sig ut i
mörkret.
En lördagskväll hade vi kommit tillsammans en hel skock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0062.html
