Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manne på Mosastånnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nötta och stå inte här och illgrömma dej öfver ditt eget kött
och blo’, för du ä’ själf far åt honom, och han kan väl inte rätt
gärna va’ dummare än hva’ du är! fräste Mari och körde ut sin
Jöns.
På det viset plägade Jöns och hans gemål tidt och tätt
gnabbas och kasta ord, när det blef fråga om deras
gemensamme Manne.
Denne var också en »bortbyting» på alla sätt och vis, så
att där fanns nog många fler än far hans, som undrade, hvad i
all världens da’r det skulle bli af den fule och dumme pojken.
Skolmästaren höll på att bli gråhårig och från vettet för
den pojkens skull; ty det var egentligen inte nog med, att han
var så klent utrustad, utan han var så förhärdadt grym i sinnet
tillika. Stryk fick visserligen Manne till att börja med, så att
det var lust och fröjd däråt, men inte ens det hjälpte på’n, utan
han blef liksom värre efter hvarje särskild afbasning.
De andra barnen ville heller inte gärna ha något hopahang
med honom, som man säger, ty han var så vådligt osmaklig
och ovettig. Men på samma gång fruktade de honom; ty trots
sin dumhet var han grufligt lömsk, och han beredde sig en
ogemen njutning uti att ligga dold bakom ringmuren vid kyrkan
och kasta sten i skallarne på dem, som vankade förbi på vägen
utanför. Ju äldre Manne blef, dess vådligare blef han för
mänskligheten, och hvar och en i hela grannhället undrade hvad
sjutsingen det skulle bli af »det dumma krokbenta och stögga
spektaklet i Klynnan».
Nå’n utexamen ur skolan kunde han aldrig läsa sig till,
och dåliga vitsord fick han jämt och samt i seder och
uppförande.
Fördenskull hatade han allt hvad lärare hette och svor på,
att skolor voro de dummaste och onyttigaste tillställningar i
världen. Två år å rad fick han läsa för prästen, utan att han
ändå kunde få »gå fram». Men då slog han sig till
friförsamlingen i socknen och gick omkring och bedyrade, att kyrka och
präst måste bort, såsom varande djäfvulens tillställningar.
Så kom han i skomakarelära och gick omkring med gamle
»Plutläggen», som di kallade sockenskomakaren, under vid pass
20 månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
