Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej underligt, att man slagit in på en annan väg
för att få ersättning för det grusade hoppet om
odödlighet. Georg Brändes, som vid mitten av
åtti-talet stod på höjden av sitt inflytande, fick i sin
bok om Polen anledning att yttra sig om problemet,
vars lösning han fann ligga däri att tillvarons värde
ej kan mätas efter dess längd, utan efter dess
innehåll; icke efter varaktigheten utan efter
intensiteten. Det kommer icke an på huruvida en
symfoni är lång, utan om den är vacker, och en sekund
i paradiset är bättre än ett liv i kakelugnsvrån.
Från kristet håll stämplar man gärna denna
uppfattning som ett utslag av esteticism, men det är
härvid att märka, att Viktor Rydberg i en av sina
skrifter från nittiotalet framställt alldeles samma
tankegång, ehuru den hos honom närmast gäller
folkens, icke individernas existens: det grekiska
folkets korta, men intensiva blomstring är, menar
Rydberg, vida att föredraga framför kinesernas
kulturfattiga årtusenden. Det är onekligen
intressant, att se huru den judiske ateisten och den
germanske idealisten här mötas i samma punkt, och
det är ju obestridligt, att den av Brandos
framställda tankegången äger ett avsevärt
sanningsin-nehåll; en fullt tillfredsställande lösning av
problemet är den väl knappast, skulle en sådan finnas
torde den väl vära att söka någonstädes på den
linje, som förbinder individens väsen med den
metafysiska urgrunden. Men detta är endast en
gissning av rent subjektiv valör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
