Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand; medan vi västerlänningar äro vana vid att
bortse från motsägelserna i vårt tänkande och dölja
dem så djupt som möjligt i det inre av vår
världsåskådning, erkänner indoariern utan omsvep
motsägelserna i sin filosofi och vägrar att som
metafysiker bringa logiken den slaviska lydnad, vartill vi
anse oss förpliktade. Indoarierns tänkande rör sig
i första hand om stoffet, i andra hand om formen,
och därför skiljer han på ett inre, högre vetande,
och ett yttre lägre, vilket senare rör sig inom de
logiska formerna, eller, som Qankaras uttrycker det,
behandlar: ”allt sysslande med bevis och saker
som iskola bevisas”. På ett sådant högre vetande,
på en sådan — för att begagna ett ofta missbrukat
ord — inre erfarenhet är det som indoariern
grundar sin grundfasta tro på den egna tillvarons
moraliska betydelse. Denna erfarenhet kan ej
härledas ur den yttre naturiakttagelsen, och kan lika
litet grundläggas eller stödjas genom förnuftsskäl,
ännu mindre genom föreställningen om helvetet
och eviga straff; men det oaktat var denna
övertygelse om tillvarons moraliska halt en
grundbeståndsdel i indoarierns personlighet, en i
moderjordens djup nedträngande rot, som på en gång
skänkte näring och motståndskraft mot stormarna
— alldeles på samma sätt som tron på världens
moraliska betydelse är en genom ”inre” erfarenhet
vunnen grundval i alla äkta germaners
livsåskådning, från Herder och Kant, Göthe och Schiller,
Beethoven och Wagner. Men det är intressant och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
