Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärorikt att se, att medan det i Europa var Kant
förbehållet att definitivt befria moralen från det
fatala beroendet av religionen, så äger redan den
gammalvediska filosofien (1500—1000 före Kristus)
en moral, som uppgivit alla försök att stödja sig på
teologi och skjuter hela gudavärlden åt sidan
såsom onödig för moraliska syften.
Det indi/ska tänkandets formlöshet, dess
fullkomliga saknad av det jämnmått, som utgjorde
hellenernas styrka, de skenbara motsägelserna och
frånvaron av all ordnad systematisering gör
emellertid, oavsett de språkliga vanskligheterna, det
indiska tänkandet svårtillgängligt för européer, och
i själva verket vore det även, menar Ghamberlain,
oriktigt att ställa den indiska filosofin som ”ren
systematisk filosofi” vid sidan av exempelvis Kants
system. Det oaktat står indoariernas andliga liv i
ett hänseende ojämförligt högt över vårt: hos dem
var filosofin religion och religionen filosofi. Denna
sammansmältning av religion och filosofi
möjliggjorde något, som nästan helt och hållet saknas i
vår kultur: ingen man stod i Indien så lågt, att han
ej hade något av filosofi, och lika litet höjde sig
den geniala naturen någonsin så högt i tänkandets
rymder, att sambandet med religionen slets av;
men i detta land har också i alla tider härskat
absolut tankefrihet. Hos oss i Europa äro
förhållandena som bekant helt annorlunda. Hos oss, säger
Ghamberlain, och varje ärlig man måste här ge
honom rätt, står sedan urminnes tider all äkta ve-
Utkast och silhuetter. — 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
