Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lulla värv. Han ägde icke blott specialistens
levande intresse för sitt fack, utan också
kulturidealistens fasta tro på vetenskapens ideella värde; han
var därjämte en pedagog i stor stil, icke genom
teoretiska studier, utan på grund av naturlig instinkt,
och han var till sist både i yttre och inre mening
en representativ man. Med sin klara energiska
uppsyn och sin otvunget manliga hållning var han,
innan han i somras bröts av sjukdomen, en av de
få redan till det yttre imponerande gestalterna i den
skånska lärdomsstaden; en vacker germantyp av
det slag som Tacitus skildrar i Germania, stundom
bister och sträv, med oculi truces, men också
oemotståndligt intagande, när blicken lystes upp av
en humoristisk tjuvpojksglimt. Och mot detta yttre
skick svarade även en mindre vanlig retorisk
förmåga, som verkade så mycket starkare som hans
vältalighet aldrig var ett spår schablonmässig, utan
alltid ägde en starkt personlig prägel, vare sig
talet gällde allvar eller skämt.
Denna retoriska färdighet kom naturligtvis
Bergendal väl till pass vid hans akademiska
föresläsningar, vilka även med hänsyn till innehållet
allmänt ansågos höra till det bästa som för
närvarande bjudes vid Lunds universitet. Sin egen
vetenskapliga bana började Bergendal som botanist,
lockad av den starka dragningskraft, som
professor Areschoug på den tiden utövade på den mera
begåvade ungdomen; hans doktorsavhandling, som
behandlar Geraniacéernas anatomi, är troligen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
