Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL DANIELSSON
(Maj 1908)
Av alla ljusa syner, varmed livet gäckar vår
pessimism, är väl ingen omotståndligare än en
nordisk första maj, när den är gynnad av sol och vind.
Isarna ha brustit, kälen gått ur jorden, och i den
tidiga vårmorgonen tycker man sig andas alpluft,
rusande och eggande som osynlig förandligad
champagne; men i stället för alplandskapets
intetsägande genomskinlighet sveper en varm ånga sitt
drömfina flor kring de nyutspruckna träden, i vars
grenar saven sjuder och där fågelkvittret sprudlar
i friska, regnbågsglittrande kaskader. Hela
naturen synes så ljus och glad, som hade den tagit
studentexamen just i dag; och allt efter som
morgonen lider komma också de vita mössorna, och
under de vita kullarna lysa ansiktena i dag klarare än
annars, och snart drar studentsången genom
gatorna som en tonande hägring av ungdomslycka
och ungdomsmod. Så ljuda andra toner, som en
böljande, purpurflammande morgonrodnad håller
marseljäsen sitt triumftåg genom rymden, och
kringflutna av det lidelsefulla tonsvallet vaja de
röda fanorna vackrare, stoltare, uttrycksfullare än
någon annan dag på året. Och det är nästan, som
hade de många mörka männen, vilka fylkats kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
