- Project Runeberg -  Bibelns män och kvinnor : biblisk konkordans /
12

(1894) Author: Kristian Roslund With: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Abiram ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 BIBELNS MAN OCH KVINNOR.

kananeerna utan Deboras sällskap, Dom. 4:
|—12; 5: 1—12. Namnet betyder: Ljuflig
fader (Stora kyrkobibeln).

Abiram 1. En furste af Rubens stam
och dennes sonsons son. Hans fader bette
Eliab, 4 Mos. 26: 1—9. Jämte sin broder
Datan afundades ban Mose och Aron deras
härförarskap och prästadöme och ställde sig
i förening med denne och leviten Kora i
spetsen för ett uppror mot Mose och Aron
och sade till dem: I hafven för stora
anspråk; ty bela menigheten är helig, och
Herren är midt ibland dem, och hvarför
upphäfven I eder öfver Herrens menighet?

När Mose, som sökte att stilla upproret,
skickade bud efter Datan och Abiram,
svarade de: Vi komma icke. Ar det för litet,
att du har fört oss bort ifrån ett land, som
flyter af mjölk och honung, efter du ock
vill upphäfva dig till beständig herre öfver
oss? Du har i sanning icke fört oss till ett
land, som flyter af mjölk och honung, eller
gifvit oss åkrar och vingårdar att besitta.
Vill du då stinga ut ögonen på dessa
människor? Vi komma icke.

För detta uppror straffade dem Herren
på det sätt, att marken rem nåde under dem
och jorden öppnade sin mun och uppslukade
dem och deras hus och alla de människor,
som voro med dem, och allt deras gods, och
de foro lefvande ned i de dödas rike, och
jorden öfvertäckte dem, och de försvunno
utur folkförsamlingen, 4 Mos. 16, 1—33;
26: 9—11; 5 Mos. 11: 6; Ps. 106: 16—18.
Namnet betyder: Hög fader (Stora
kyrkobibeln).

Abiram 2. Förstfödde sonen åt Hiel,
den man, som i konung Akabs dagar tog
sig före att återuppbygga staden Jeriko. Det
kostade honom redan vid grundläggningen
Abirams lif, hvarför det ock heter: Med
Abiram, sin förstfödde, lade han dess
grundsten efter Herrens ord, som han hade talat
genom Josua, Nuns son, 1 Kon. 16: 34;
Jos. 6: 26.

Abisag, en skön jungfru från Sunem,
som utkorades att sköta David pä hans
ålderdom och ligga i hans famn för att värma
honom, emedan han, gammal och ålderstigen,
icke kunde hålla sig varm, ändock man höljde
honom med kläder. Hon skötte och
betjänade konungen, men han hade intet
umgänge med henne, 1 Kon. 1: 1—4, 15.

Efter Davids död sökte Adonia hennes
hand för att lättare kunna fullfölja sina
förrädiska planer att vända folket och riket
ifrån Salomo till sig och gjorde genom Bat-

seba ett försök att erhålla Salomos bifall att
få taga henne till hustru. Men Salomo förstod
bedrägeriet och lät samma dag straffa
Adonia med döden, 1 Kon. 2: 13: 25. Namnet
betyder: Min faders villfarelse (Stora
kyrkobibeln).

Abisai, Zerujas, Davids systers son, Joabs
och Asahels broder, 2 Sam. 2:18; 1 Krön. 2:16.

Han var en utomordentligt tapper
stridsman i Davids här och skydde ingen fara.
När Davids hjältar uppräknas och prisas för
sin tapperhet, nämnes ban som den fjärde i
ordningen, 2 Sam. 23: 8—19; 1 Krön. 11:
10—20. Han var sin kunglige farbror städse
trogen och en af dem, som voro honom
följaktliga i hans af Sauls fiendskap
förorsakade landsflykt.

När David en gång ville gå ned i Saids
läger och frågade, hvem som ville gå med
honom, var Abisai strax redo med svaret:
jag vill gå med dig. Han var snar till att
vilja hämnas Davids fiender, så. att denne
många gånger måste hålla honom tillbaka
därifrån. Så till exempel, när han i Davids
sällskap kom ned om natten i Sauls läger
och fann Said, Abner och allt folket
sofvande och Sauls lans nedstött i marken vid
hans hufvudgärd, sade ban sig vilja stöta
lansen igenom Saul ned uti marken meden
enda stöt. Men David höll hans hand
tillbaka med erinran om, att ingen uträckt sin
hand mot Herrens smorde och blifvit
ostraffad, 1 Sam. 26: 6-9. Under Davids flykt
för sin son Absalom var där en man af
Sauls släkt, som hette Simei, hvilken for ut
i råa smädelser mot David och kastade
stenar på honom. På denne ville Abisai
hämnas och sade: Hvarför skall den där döda
hunden få smäda min herre konungen? Låt
mig gå och slå hufvudet af honom! Men
konungen tillstadde det icke, utan sade: Låt
honom vara, att han må smäda fritt, 2 Sam.
16: 5—13. Och när Absalom var dödad,.
striden afslutad och konungen stadd på
återtåg till Jerusalem, och Simei i förening med
Judas män var honom till mötes i Gilgal
med ett tusen benjaminiter, så fordrade
Abisai åter, att Simei skulle mista lifvet,
därför att han smädat Herrens smorde. Men
äfven då höll David hans hand tillbaka och
lofvade Simei vid sin ed, att han icke skulle
dö, 2 Sam. 19: 16—23.

När efter Sauls död Judas män hade smort
David till konung öfver Judas hus, utbröt
krig emellan Isbosets, Sauls sons tjänare,
och Davids tjänare, och Abner, Ners son,
dödade Asahel, Abisais broder. Och Abisai

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:04:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bmok/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free