- Project Runeberg -  Bibelns män och kvinnor : biblisk konkordans /
25

(1894) Author: Kristian Roslund With: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Adaja ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma, som i 1 Mos. 26: 34 heter Basemat,
icke att förväxla med en annan af Esaus
hustrur, Basemat, Ismaels, Abrahams sons
dotter, 1 Mos. 36: 3.

Adaja 1. En man från Bazkat. Hans
namn betyder: Herrens vittne (Stora
kyrkobibeln). Han hade en dotter, Jedida,
hvilken var Josuas, Judakonungens moder, 2
Kon. 22: 1.

Adaja 2. En levit af Gersoms ätt, från
hvilken sångaren Asaf härstammade. Hans
fader hette Etan, och själf hade han en son,
som hette Serah, 1 Krön. 6: 41, 42.

Adaja 3. En benjaminit af Simris
söner. Han var en bland folkets hufvudmän
och bodde i Jerusalem, 1 Krön. 8: 21, 28.

Adaja 4. En präst i Israel, hvars fader
hette Jehoram. Han var hufvudman för
ett fadershus och duglig till tjänstgöring i
Guds hus. Han var bosatt i Jerusalem,
1 Krön. 9: 9, 12, 13.

Adaja 5. Fader åt Maaseja, som var
hufvudman öfver hundra under drottning
Atalias regering, 2 Krön. 23: 1.

Adaja 6. En israelit af Banis barn
under Esras tid. Han förde, vid återvändandet
från fångenskapen i Babel, med sig hem
utländska kvinnor, Esra 10: 29.

Adaja 7. En annan israelit under Esras
tid, som likaledes hade hemfört utländska
kvinnor, Esra 10: 39.

Adaja 8. En man af Perez, Judas sons
släkt, Neh. 11: 5.

Adaja 9. En präst i Jerusalem under
Nehemias tid, son till Jeroham, Neh. 11:12.

Adalja. Den femte af Hamans tio söner.
Han blef jämte alla sina bröder dödad af
judarna under Purimsdagarna, Est. 9: 6—10.
Namnet betyder: Arm man (Stora
kyrkobibeln).

Adam, den första människan på jorden.
Han är icke såsom vi född af människa,
utan direkt skapad af Gud. Sedan Gud
hade fullbordat de öfriga skapelsedagarnas
verk, så att där fanns ljus, mörker och luft,
jord, haf och floder, växter och djur af alla
slag, sade han: Vi vilja göra människan
efter vårt beläte, till vår afbild, att råda
öfver fiskarna i hafvet, fåglarna under
himmelen, fänaden och öfver hela jorden och
öfver alla djur, som kräla på jorden. Och
Gud skapade människan efter sitt beläte,
1 Mos. 1: 26, 27; 5: 1; 9: 6. Gud formade
honom af jordens stoft och inblåste i hans
näsa en lefvande ande, och så vardt han
en lefvande själ, 1 Mos. 2: 7; 1 Kor. 15:
45—49.

Och Herren Gud planterade en lustgård
uti Eden öster ut, och där satte han Adam,
att han skulle bruka och vårda den, 1 Mos.
2: 8, 15. Och Herren sade till honom, att
han finge äta af allehanda träd i lustgården
med undantag af kunskapens träd på godt
och ondt, af hvilket han icke skulle få äta.
Ty, sade Herren, på den dag du däraf äter,
skall du döden dö, 1 Mos. 2: 16, 17.

Och Herren förde fram alla fåglar och.
alla djur inför Adam, att han skulle gifva
dem namn; ty såsom han kallade dem, så
skulle de heta, 1 Mos. 2: 19, 20.

Men Adam var ännu den enda människan,
och det fanns ingen hjälp för honom, som
var honom lik. Och Gud sade: Det är icke
godt, att mannen är allena. Jag vill göra
honom en hjälp, som är honom lik. Och
Herren Gud lät en tung sömn falla öfver
mannen, och under det han sof, tog han
ett af hans sidoref och fyllde stället med
kött. Och Herren byggde en kvinna utaf
sidorefvet, som han hade uttagit af Adam
och förde henne fram för honom. Och Adam
kallade henne maninna, emedan hon var
tagen af mannen, 1 Mos. 2: 18—23; 5: 2;
Matt. 19: 4, 5; Mark. 10: 6, 7; 1 Kor. 11:
8, 9; 1 Tim. 2: 13. Sedan kallade han henne
dock Heva (Eva), lifgifverskan, 1 Mos. 3: 20.

När Herren hade skapat dem, både
mannen och hans hustru, sade han till dem:
Varen fruktsamme, föröken eder och
uppfyllen jorden och läggen henne under eder
och råden öfver fiskarna i hafvet, fåglarna
under himmelen och öfver alla djur, som
kräla på jorden! Och Herren gaf dem
allehanda örter, som hafva frö, på hela jorden,
och allehanda träd, som bära frukt och hafva
frö, att de skulle vara dem till föda, 1 Mos.
1: 28, 29; 5: 2.

När de voro skapade, voro de båda nakna,
och de blygdes icke, 1 Mos. 2: 25. Men
Heva lät bedraga sig af ormen till att äta
af det trädets frukt, hvaraf Gud hade sagt
till Adam, att de icke skulle få äta. Och
hon gaf desslikes sin man däraf, och han
åt, 1 Mos. 3; 1—6. Därom säger profeten
Osea, att Israel hade liksom Adam
öfverträdt förbudet, Os. 6: 7. Och Paulus säger,
att genom Adams öfverträdelse kom synden
in i världen, och genom synden död och
fördömelse öfver alla människor, Rom. 5:
12—19; 1 Kor. 15: 21, 22. Och därom att
det var Heva, som först tog af frukten och
åt, säger han: Adam vardt icke bedragen,
utan kvinnan vardt bedragen och föll i
öfverträdelse, 1 Tim. 2: 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 02:26:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bmok/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free