- Project Runeberg -  Bibelns män och kvinnor : biblisk konkordans /
55

(1894) Author: Kristian Roslund With: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aron ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIBERNS WÄN OCH KVINNOR. 0_D

vid dem lät Herren icke sin hand komma,
utan de fingo se Gud.

Mose stod upp och Josua, hans
tjänare; och Mose steg upp på Guds berg och
sade till de äldste: Stannen här, till dess vi
komma tillbaka till eder!

Och si, Aron och Hur äro med eder; den
som har några ärenden att andraga han
vände sig till dem, 2 Mos. 19: 24; 24:1—14.
Men under tiden steg Aron ned till Israels
barn i lägret. När de sågo, att Mose dröjde
att komma ned ifrån berget, församlade de
sig kring Aron och begärde, att han skulle
göra dem en Gud, som ginge framför dem,
emedan de icke visste, huru det hade gått
med Mose. Och folket ref guldringarna af
sina öron och buro dem till Aron; och han
mottog guldet och gjorde med sitt ritstift
ett utkast till en bild och lät göra en kalf
att öfverkläda med guldet. Och Aron byggde
ett altare åt honom och lät utropa en
högtid, och de offrade brännoffer och
tackoffer. Men just som de voro som mest glada
vid offerfästen, kom Mose ned från berget.
Och då han såg, hvad där var å färde, slog
han sönder taflorna, som han hade fått,
brände kalfven och stötte honom till
pulf-ver, hvilket han strödde i vatten och gaf
folket att dricka. Och Mose sade till Aron:
Hvad har detta folk gjort dig, att du har
dragit en så stor synd öfver det? Och Aron
svarade: Icke må min herres vrede upplåga!
Du vet, att detta folket är ondt. Och så
berättade han, huru folket hade begärt, att
han skulle göra dem en gud, och huru
han hade efterkommit deras begäran. Aron
hade genom denna sin handling släppt
Israels barn lösa, så att de hånade dem. som
satte sig emot dem. Och Herren straffade
folket, så att tretusen blefvo slagna och af
Levis barn på Mose befallning nedhuggna
med svärd, därför att de gjort den gyllene
kalfven och dyrkat honom. Och Herren
vardt mycket vred på Aron och ville
utrota honom, men då Mose bad för folket,
bad han äfven för Aron, 2 Mos. 32: 1—35;
5 Mos. 9: 16—20; Apg. 7: 40, 41.

Arons hustru hette Elizeba, Amminadabs
dotter, och med henne hade han fyra söner,
Nadab, Abihu, Eleasar och Itamar, 2 Mos.
6: 23—25; 4 Mos. 3: 2; 26: 60; 1 Krön. 6:
3, 50; 24: 1; Esra 7: 5. *

Aron utvaldes till öfverstepräst i Israel.
Både han och hans söner invigdes till
präster på ett af Gud själf föreskrifvet sätt.
Och Arons manliga afkomma allena skulle
fortfarande vara präster i lagförbundet, så

många som voro utan fel och lyte. Och de
skulle sköta det för dem i lagen föreskrifna,
till gudstjänsten hörande, och de öfriga
leviterna skulle stå till deras tjänst. Endast
prästerna fingo gå in i det heliga i
tabernaklet och i templet, och endast
öfverste-prästen in i det allra heligaste en gång om året
och då icke utan blod, hvilket han skulle
frambära för egna och för folkets synder.

Prästerna skulle lefva af en del af Israels
barns offer och af det tionde, som
leviterna skulle gifva, och till boningsplatser
blefvo vissa städer af Israel afskilda till
präststäder, sedan Kanans land hade blifvit
intaget.

I det Aron blef kallad af Gud till präst,
var han en förebild till Kristus; men i det
han blef kallad därtill efter ett köttsligt buds
lag, kan han föga lämpa sig till förebild åt
honom, som kallades till öfverstepräst för
evig tid efter ett oförgängligt lifs kraft, 2
Mos. 27: 21; 28: 1—30, 38; 31: 10, 11; 35:
19; 39: 1—43; 40: 12, 13, 31, 32; 3 Mos. 1:
1—13; 2: 1—3 17:; 6: 8—13, 19—23; 8: 1
—9: 24; 10: 8—15; 16: 1—34; 17: 1—7; 21:
1—24; 22: 1—16; 24: 1—4; 4 Mos. 3: 10,
38; 4: 1—33; 6: 22—27; 8: 1—22; 10: 8; 19:
1—8; Dom. 20: 28; 1 Krön. 6: 48, 49; 23:
13, 27—32; 24: 1—19; 2 Krön. 13: 9—12;
29: 20—24; 35: 10—15; Ps. 99: 6; Ebr. 5:
1—9; 7: 11—28; m. fi. st.

Alla Arons afkomlingar kallas Arons
söner, Arons barn eller Arons hus. Johannes
döparens moder kallas därför Arons dotter,
Luk. 1: 5. David säger, att när bröder bo
tillsammans, så är det ljufligt och godt, som
den kostliga oljan, hvilken från hufvudet
rinner ned i skägget, i Arons skägg, och
rinner ned på fållen af hans kläder, Ps. 133:
1, 2.

När Jetro, Mose svärfader, kom till Israel,
offrade han brännoffer och slaktoffer åt Gud,
och Aron och alla de äldste i Israel kommo
för att äta bröd med Mose svärfader inför
Herren, 2 Mos. 18: 12. Då Mose för andra
gången hade mottagit lagtaflor af Gud, och
hans ansiktes hud strålade, så fruktade
äfven Aron att komma honom nära, 2 Mos.
34: 30, 31. Aron, Mose och en hufvudman
af hvardera af Israels stammar mönstrade
folket i Sinai öken, och summan af de
inmönstrade, alla stridbara män vid tjugu års
ålder och därutöfver, var sexhundratusen
femhundrafemtio, leviterna oräknade. Vid
ett annat tillfälle inmönstrade Mose och
Aron leviterna, och deras antal ifrån en
månads ålder och därutöfver var tjugutvåtusen,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:04:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bmok/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free