Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - David ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
BIBELNS MÄN OCH KVINNOR.
Abner sände bud till David, att om han
ville göra förbund med honom, så skulle han
vända hela Israel tül honom. Och David
lofvade att göra förbund med honom, med
det villkor dock, att han förde Mikal, Sauls
dotter och Davids första hustru, med sig
till honom, då hon komme för att se hans
ansikte. Abner villfor Davids begäran, och
talade därefter till Israels äldste,
uppmanande dem att göra David till konung
öfver hela Israel. Men Joab, Davids
här-höfvidsman lönmördade Abner, innan ännu
konungadömet hade kommit i Davids hand.
David befallde då allt sitt folk att rifva sina
kläder och hålla klagolåt öfver Abner. Och
konungen grät vid Abners graf och kvad
«tt sorgekväde öfver honom. Men två män,
anförare för Isbosets ströftrupper, gingo in
till Isboset, dödade honom och afhöggo hans
hufvud samt buro det till David i afsikt att
ställa sig in hos honom. Men de fingo döden
till lön, i det att David lät hänga dem båda
vid dammen i Hebron. Och Isbosets
hufvud begrofvo de i Abners graf i Hebron.
Och alla Israels äldste kommo till David i
Hebron, och han gjorde där ett förbund
med dem inför Herrens ansikte, och de
smorde honom till konung öfver hela Israel.
Men sedan han hade blifvit konung öfver
hela Israel, drog han upp till Jerusalem och
slog Jebuseerna och tog in staden. Och han
tog sin bostad på Zions bergfäste och
kallade det Davids stad. Och han tillbyggde
och förbättrade Jerusalem. Hiram,
konungen i Tyrus, sände honom cederträd samt
timmermän och stenhuggare, -att de skulle
bygga honom ett hus. Och han blef allt
mäktigare, och Herren, härskarornas Gud,
var med honom. David var trettio år
gammal, då han blef konung, och han
regerade i fyratio år: sju år och sex månader i
Hebron öfver Juda och trettiotre år i
Jerusalem öfver hela Israel och Juda, 2 Sam.
2: 1—5: 11; I Kon. 2: 11, 12; 1 Krön. 11:
1—9; 12: 23—40; 14: 1; 29: 26—28.
Felisteerna reste sig upp för att strida
•emot David, men han slog dem ända ifrån
Gibeon till Geser. Och hans namn gick ut
i alla land, och Herren lät en bäfvan för
honom komma öfver alla folk, 2 Sam. 5: 17
—25; 1 Krön. 14: 8—17. Och David
fruktade Herren och vandrade på hans vägar
(ehuru hans lif icke var helt och hållet utan
vank), hvalför Herren ock sade om honom:
Jag har funnit David, Jesses son, en man
«fter mitt hjärta, 1 Sam. 13:14; Apg. 13: 22.
När därför profeterna förmanade de konun-
gar, som voro efter David, att vandra på
Herrens vägar, hette det merändels: såsom
dm fader David har vandrat. Och då
någon gudfruktig konung i Juda beskrifves,
heter det alltid, att ban vandrat på Herrens
vägar, såsom hans fader David hade gjort.
Och likaledes, då någon i synd och
ogud-aktighet vandrande konung beskrifves, så
heter det, att han icke vandrat på Herrens
vägar, såsom hans fader David hade gjort. Vid
flere tillfällen säger ock Herren om
konungar i Juda och om hela folket, att de för
sitt ogudaktiga väsende förtjänat att
bortkastas ifrån hans ansigle, men att han för
sin tjänare Davids skull ville skona dem,
1 Kon. 3: 3, 6, 14; 8: 25, 26; 9: 4—9; 11:
4, 6, 12, 13, 32—34, 38; 14: 8; 15:1—5,11;
2 Kon. 14: 1—3; 16: 1, 2; 18: 1—3; 19: 34;
20: 6; 22: 1. 2; 2 Krön. 6: 16, 17; 11: 17;
17: 3, 4; 28: 1; 29: 1, 2; 34: 1, 2. Es. 37: 35.
David hade under sin regeringstid att föra
krig mot felisteerna, amalekiterna, syrerna,
moabiterna, ammoniterna och edomeerna;
men Herren gaf honom seger öfver dem alla,
kufvade dem under honom och frälste
honom från alla hans fiender, 2 Sam. 5: 17
—25; 8: 1—14; 10: 1—11: 27; 21: 15—22;
1 Kon. 11: 15, 16; 1 Kron. 14: 8—17; 18:
1—20: 8. Om kriget mot syrerna och
edomeerna har han författat psalmen 60, och i
den 18 psalmen lofsjunger han Herren, som
har frälst honom utur alla hans fienders
hand. Samma lofpsalm är återgifven i 2
Sam. 22.
Men när David fick lugn för andra folk,
så fick han så mycket mer sorg, oro och
bedröfvelse af sina egna barn under sina
sista lefnadsår. Denna nöd ådrog han sig
genom sin egen synd. Han hade nämligen,
medan hans här låg i strid emot Ammons
barn, bedrifvit otukt med Batseba, Urias,
heteerns hustru samt sedan genom
ammo-reernas svärd låtit döda Uria och tagit
Batseba till hustru. När han så gjorde, sände
Herren till honom profeten Natan och lät
säga honom, att svärdet icke skulle vika
ifrån hans hus. Herren skulle, sade Natan,
uppväcka ondt öfver honom af hans eget
hus och taga hans hustrur och gifva dem
åt andra, som skulle ligga när dem midt på
ljusa dagen. Emedan han hade bedrifvit
synd hemligen, så skulle Gud låta sådant
ske öfver honom inför bela Israel Ooch på
ljusa dagen, 2 Sam. 11: 1—12: 25. At
David föddes, medan han var i Hebron,
sönerna Ammon af Ahinoam ifrån Jisreel;
Kileab (= Daniel) af Abigail, Nabals ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
