Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jonatan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELNS MAN OCH KVINNOR.
225
begrofvo deras ben under en tamarisk i
Jabes och fastade i sju dagar, kap. 33:
1–13; 1 Krön. 10: 1—12.
Då David, som då var i Ziklag, fick veta,
att Saul och hans söner voro döde, fattade
han, jämte de män, som voro med honom,
sina kläder och refvo sönder dem. Och de
höllo klagolåt, fastade och gräto ända till
aftonen. David kvad då ett sorgekväde
öfver Saul och Jonatan, 2 Sam. 1. Men sedan
David hade blifvit konung, lät han hämta
Sauls och Jonatans ben ifrån Jabes, och lät
begrafva dem i Benjamis land i Zela i Kis’,
Sauls faders, graf, 2 Sam. 21: 12—14. Och
David frågade efter, om där ännu fanns
någon kvar af Sauls hus, mot hvilken han kunde
visa barmhärtighet för Jonatans skull. Då
förde man fram Mefiboset, Jonatans son.
Honom behöll David hos sig och lät honom spisa
vid sitt bord såsom en af konungens söner.
När gibeoniterna fordrade hämd på Sauls
släkt för det blodbad, som denne tvärt emot
fädernas ed hade föröfvat på dem, så
skonade David Mefiboset för Jonatans skull
och utlämnade sju andra af Sauls hus, kap.
9; 21: 7.
Jonatan 3. Son till prästen Ebjatar;
blef, jämte sin fader och prästen Zadok samt
dennes son Ahimaaz, af David sänd tillbaka
till Jerusalem, då David måste fly för sin
son Absalom. Där skulle Jonatan och
Ahimaaz stanna och afvakta order af sina fäder
för att gå till David med rapport. När
Ahi-tofel och Husai hade gifvit Absalom
hvardera sitt råd, gingo Jonatan och Ahimaaz
åstad till David med rapport därom. Men
en dräng fick se dem och berättade det för
Absalom. Absalom sände då sina tjänare
för att föra dem tillbaka till Jerusalem igen.
Men de skyndade båda undan och kommo
till en mans hus i Bahurim, hvilken hade
en brunn på sin gård. I den brunnen stego
de ned. Mannens hustru tog då och bredde
ett täcke öfver brunnshålet samt strödde gryn
på täcket, att icke brunnen skulle märkas.
Då Absaloms tjänare kommo till stället,
sade hustrun till desse, att Jonatan och
Ahimaaz hade fortsatt vägen framåt och
gått öfver bäcken. Då tjänarna hade sökt
efter dem, men icke funnit dem, vände desse
tillbaka till Jerusalem igen. Men så snart
tjänarna hade gått bort, stego de andre upp
utur brunnen och kommo lyckligt till
David med rapporten, 2 Sam. 15: 27—29, 32
—37; 17: 15—21. När Adonia, Davids son,
var i färd med att låta gëra sig till konung,
kom Jonatan in till denne, upplyste honom
Roslund, Bibelns Män och Kvinnor.
och alla dem, som voro med honom, att
David hade gjort Salomo till konung, och
att denne redan satt på konungens tron.
Då blef Adonia förskräckt, och alla de, som
voro med honom, förskingrades, 1 Kon. 1:
39—49. Jonatan hade en broder, som hette
Ahimelek (Ahimelek 3), så framt det icke
är samme person med två namn.
Jonatan 4. Brorson till konung David
och son till dennes broder Simea (Simea 1);
slog en felisteer, en af Räf as afkomlingar,
en reslig man, hvilken hade sex fingrar på
hvarje hand och sex tår på hvarje fot.
Jonatan slog honom, då denne försmädade
Israel, 2 Sam. 21: 20, 21; 1 Krön. 20: 6, 7.
Jonatan 5. En af Davids hjältar, 2 Sam.
23: 32; 1 Krön, 11: 34. Hans fader hette
Såge.
Jonatan 6. En man af Judas stam.
Hans fader hette Jadas; han hade två söner,
Pelet och Sasa. Han hade äfven en
broder, som hette Jeter (Jeter 3), 1 Krön. 2:
32, 33. ■H|
Jonatan 7. En fogde hos konung David
öfver förråden på landsbygden i städerna,
byarna och fästningarna. Hans fader hette
Ussia (Ussia 3), 1 Krön. 27: 25.
Jonatan 8. Davids farbroder och dennes
rådgifvare, en klok och skriftlärd man, 1
Krön. 27: 32.
Jonatan 9. En levit i konung Josafats
tid, hvilken denne sände, jämte några andra,
att resa omkring i Judas städer och
undervisa folket i Herrens lag, 2 Krön. 17: 7—10.
Jonatan 10. Fader till hufvudmannen
Ebed (Ebed 2), hvilken drog med Esra upp
ifrån Babel, Esra 8: 6. Kanske var det
denne, som äfven själf var med i Esras tid
och som satte sig emot det beslutet att
skilja ifrån sig de utländska kvinnorna, kap.
10: 15. Kanske var det äfven denne, som
var präst och hufvudman för Semajas
fadershus, Neh. 12: 18.
Jonatan 11. En präst i Israel i
Nehe-mias tid. Hans fader hette Jojada (Jojada
5), och han hade en son, som hette Jaddua
(Jaddua 2), Neh. 12: 11. Sannolikt den
samme, som var hufvudman för Meluki
fadershus, v. 14. Antingen var det denne
eller också en broder till honom, som var
gift med Sanballats, judarnas fiendes, dotter,
och hvilken Nehemia för den skull dref
bort ifrån sig, kap. 13: 28.
Jonatan 12. En annan präst i Israel.
Hans fader hette Semaja (Semaja 16); han
hade en son, som hette Sekarja (Sekarja
22), Neh. 12: 35.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
