Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Obadja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställda på heder och tro att hafva uppsikt
och befäl öfver arbetarne vid Guds hus i
Jerusalem, 2 Krön. 34: 12.
Obadja 9. En hufvudman för fadershus
i Israel i Esras tid, hvilken drog med denne
upp utur fångenskapen i Babel under konung
Artahsastas regeringstid, och med honom
tvåhundra aderton manspersoner. Hans
fader hette Jehiel (Jehiel 8), Esra 8: 9.
Obadja 10. En präst i Israel i
Nehe-mias tid, en bland dem som satte sitt
signet under det skriftliga förbundet, Neh. 10: 5.
Obadja 11. En hufvudman bland
leviterna i Nehemias tid, en bland dem som
såsom dörrvaktare höllo vakt vid portarnas
upplagshus i Jerusalem, Neh. 12: 25.
Obadja 12. En profet i Israel eller Juda,
hvilken profeterade om förstörelse öfver
Edom, emedan edomeerna hade varit hårda
emot Juda, men om upprättelse för Jakobs
hus, Ob. 1—21. Den trettioförsta boken i
bibeln, innefattande endast ett kapitel med
21 verser, bär Obadjas namn till öfverskrift
och innehåller nämnda profetia.
Tillägg: Han uppträdde 788—783 f. Kr.
(Fjellstedt). I händelse orden om
Jerusalem (v. 11) syfta på stadens eröfring genom
kaldeerna, får Obadjas profetia sin plats
efter babyloniska fångenskapens böljan. Men
då Obadja intet nämner om kaldeerna eller
om stadens brand, så förmodar man hellre,
att hau afser en föregående plundring,
kanske den som drabbade Jerusalem under
Jo-rams tid. Obadjas profetia skulle då
tillhöra tiden för Jorams regering 892—885 f.
Kr. (E. Nyström). Efter sin död har han
blifvit begrafven i Samaria (Sanningsvittnets
bilaga N:r 6, 1888).
Obal, se Ebal 2.
Obed 1. En man af Judas stam, fader
till Isai (Jesse). Obeds fader hette Boas
(Boes). Hans moder, Rut, var en moabitisk
kvinna, som förut hade varit gift med en
annan man af Judas släkt, men i det
äktenskapet hade hon inga barn. När Obed var
född, gåfvo grannkvinnorna honom namnet
Obed, och de sade till Noomi, Ruts
svär-moder i första giftet: Lofvad vare Herren,
som i dag icke har låtit dig sakna en
bördsman! Och blifve hans namn berömdt i
Israel! Han skall gifva dig nytt lif igen och
försörja dig på din ålderdom.
Han var farfar till konung David och
upptages i Jesu släktled af Matteus, men heter
där Jobed, Rut 4: 13—17, 21, 22; 1 Krön.
2: 12; Matt. 1: 5. Namnet betyder: Tjänare
(Stora kyrkobibeln); tjänande (Fjellstedt).
Obed 2. En annan man af Judas stam.
Dennes fader hette Eflal, och han hade en
son vid namn Jehu (Jehu 3), 1 Krön. 2:
37, 38.
Obed 3. En af Davids hjältar. Han var
ifrån Mezobaja, 1 Krön. 11: 47.
Obed 4. En dörrvaktare vid Herrens
hus i Davids tid, den tredje af Semajas sex
söner (Semaja 9), en skicklig, duglig och
kraftfull man till tjänstgöringen, 1 Krön.
26: 7.
Obed 5. Fader till en höfvitsmän i Juda
i prästen Jojadas tid, hvilken hette Asarja
(Asarja 12), 2 Krön. 23: 1.
Obed-Edom 1. En levit och dörrvaktare
I vid gudsarken i Jerusalem i Davids tid.
När David hämtade arken till Jerusalem,
lät han icke strax föra honom in i sin stad,
I emedan han fruktade sig, ty Herren slog
en man, så att han dog, då de förde upp
arken, emedan denne hade kommit vid
densamma, utan lät föra honom afsides i
Obed-Edoms hus, hvarest han förblef i tre
månader. Men då David fick höra, att
Herren hade välsignat Obed-Edom och allt hvad
i hans hus var, sedan arken kommit dit, lät
han hämta den därifrån och föra den in i
sin stad i det mm, som han hade tillredt
för honom. Och när de förde arken dit,,
var äfven Obed-Edom med dem, som ledde
sången efter cittror i djup tonart. Han
hade sedan regelbunden tjänstgöring vid
arken, och vid lottkastningen fick ban sin
tjänstgöringsplats vid södra porten. Gud
hade välsignat honom med åtta söner. Och
med desse inberäknade var det sextiotvå
kraftfulle män af Obed-Edoms afkomlingar,
hvilka tjänstgjorde som dörrvaktare vid
Herrens ark. Obed-Edoms fader hette Jeditun
(Jeditun 1). Obed-Edom kallas Gittit, 2 Sam.
6: 10—12; 1 Krön. 13: 13, 14; 15: 18, 21,
24, 25; 16: 5, 38; 26: 4—8, 15. Namnet
betyder: Människors tjänare, jordens
tjänare; röd tjänare (Stora kyrkobibeln).
Tillägg: Obed-Edom kallas Gittit,
emedan han var från Gat, en levitstad. Han
var en levit, hvilket synes af 1 Krön. 26:
45 m. fi. st. (Fjellstedt).
Obed-Edom 2. Äfven denne af Levis stam,,
präst eller levit, har haft tillsyn öfver
skatterna och kärlen i Guds hus i Amazjas,
Judakonungens tid; men Israels konung
bortförde dessa skatter, 2 Krön. 25: 24.
Obil, en ismaelit, en uppsyningsman
öfver konung Davids kameler, 1 Krön. 27:
30. Namnet betyder: Den som förer till
(Stora kyrkobibeln).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
